Handskrifter från 1300-talet ska öka vår kunskap om Aristoteles

Vad hade Aristoteles egentligen för syn på språket? Som Wallenberg Academy Fellow ska Ana María Mora-Márquez studera hans verk Topiken genom medeltida filosofers glasögon. Målet är att göra dagens bild av filosofen mer komplett.

Ana María Mora-Márquez

Docent i teoretisk filosofi

Wallenberg Academy Fellow 2015

Lärosäte:
Göteborgs universitet

Forskningsområde:
Filosofi, filosofihistoria, aristotelisk logik, dialektik

Dagens vetenskap grundades till stor del på 300-talet f. Kr., av den grekiske filosofen och naturforskaren Aristoteles. Han har bland annat kallats formallogikens fader och gjorde också många viktiga språkfilosofiska arbeten.

Aristoteles originaltexter finns inte bevarade, men det finns gott om dokumentation av hans tankar och föreläsningar. Många av verken har analyserats grundligt, men ett av dem är mer åsidosatt i dag – eller rentav misstolkat. Det menar Ana María Mora-Márquez, forskare i filosofi vid Göteborgs universitet. Det handlar om Topiken, ett språkteoretiskt verk. Topiken beskrivs ofta som ett arbete som stannade vid ett förstadium, men nyligen började den synen ifrågasättas. Ana María Mora-Márquez tillhör dem som anser att Topiken inte alls är en ofärdig del av Aristoteles filosofi, utan tvärtom av central betydelse för att förstå hans tankar om språk.

– Istället för att se den som ett omoget verk behöver vi finna ett sätt att tolka det som ger det dess rätta vikt. Vi måste se hur Topiken passar in i Aristoteles arbete som helhet, säger Ana María Mora-Márquez.

Alla oklarheter och skillnader noteras

Hennes forskning bygger på analyser som tecknats ner mer än tusen år efter Aristoteles död. Vid den tiden gjordes många av de mest tongivande tolkningarna av hans arbeten. När de första europeiska universiteten grundades på 1100–1200-talet var Aristoteles forskning en grundsten i utbildningarna. Alla studenter inledde sina studier med flera års undervisning i historia och aristotelisk filosofi.

– Under den här perioden studerades Aristoteles som mest systematiskt, men många av de medeltida analyserna är fortfarande outforskade, säger Ana María Mora-Márquez.

På medeltiden bestod skrivet undervisningsmaterial i allmänhet av nedtecknade föreläsningar. Någon skrev ner allt som sades under ett seminarium, och läraren korrigerade texten i efterhand. Om någon ville ta del av materialet gjordes handskrivna kopior. Det är sådana som Ana María Mora-Márquez arbetar med nu.

Hon sitter med fem kopior av samma föreläsning om Topiken, närmare 300 000 ord grekisk handskrift. Texten är avfotograferad så att hon kan läsa den på sin dator. Hon skriver av allt och gör fotnoter för varje oklarhet eller skillnad mellan dokumenten – och sådana finns det gott om. Kopisten som skrev av originaldokumentet kan ha missförstått, handstilen kanske var svår eller ljuset dåligt. Ingen av de fem versioner hon har är originalet. Alla är från 1300-talet, medan föreläsaren var verksam på 1200-talet.

”Att bli Wallenberg Academy Fellow är en lyx, det ger resurser, frihet och oberoende. Det man presenterar måste vara strukturerat, men man har stor frihet i valet av område. Att Stiftelsen finansierar det jag vill göra visar att de har ett mycket öppet sinne.”

Viktig del av forskningen att utsättas för motargument

Medan Ana María Mora-Márquez tecknar ner föreläsningen reflekterar hon över innehållet, och hennes egen analys fortsätter när dokumentationen är avslutad. Hon har anställt en till forskare som gör samma sak med en annan föreläsning. Det kommer att ta dem flera år.

Det främsta målet är att försöka avgöra om Aristoteles språkfilosofi var pragmatisk eller semantisk. Enkelt uttryckt handlar semantik om vad språket säger, pragmatik om hur det används – till exempel genom att det man menar måste tolkas ur det man säger. Många forskare har ansett att Aristoteles gjorde det första försöket att beskriva språket semantiskt, och bygga ett slags idealspråk. Ana María Mora-Márquez har som mål att visa att hans språksyn var mer pragmatisk.

– Jag behöver producera bra bevis för att min tolkning passar ihop med Aristoteles övriga arbeten. På konferenser kommer jag att diskutera detta med kollegor som läst andra texter och jämföra med deras tolkningar. När jag presenterar materialet offentligt kommer säkert motargument, och det är också en del av forskningen – att se vem som har de mest övertygande argumenten.

Mer intresserad av det abstrakta än det konkreta

Ana María Mora-Márquez mamma är också forskare, inom ekonomi och matematik. Men när Ana María började vid universitetet i Colombias huvudstad Bogotá ville hon bli ingenjör. Hon såg för sig ett arbete ”ute i den riktiga världen”. Snart märkte hon dock att hon var mycket mer intresserad av abstrakta frågor och filosofi, än av företagande och produktion. Hon bytte spår, och flyttade efter några år till Paris där hon tog en mastersexamen med inriktning på Aristoteles logik. Hon förälskade sig i en man från Danmark och de flyttade tillsammans till Köpenhamn, där den tidens största expert på medeltida logik var verksam. Experten blev hennes handledare när hon skrev sin avhandling. Det var hans kontakter i Sverige som för några år sedan först ledde henne hit.

– Då var jag del av någon annans forskningsprojekt. Men hela tiden tänkte jag på ett projekt om Aristoteles logik som jag ville göra, något som var helt mitt. Idéerna har jag haft i tolv, tretton år. Nu äntligen har jag också resurser att göra det.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström