En av statsvetenskapens viktigaste uppgifter är att hjälpa oss att förstå hur människor uppfattar och deltar i politik. Men enligt Elin Naurin, Wallenberg Academy Fellow vid Göteborgs universitet, har den kunskapen en lucka.

– Hittills har vi inte vetat hur människor påverkas av några av de absolut viktigaste händelserna i livet: graviditet, förlossning och början av föräldraskapet. De har inte setts som politiska processer, säger Elin Naurin.

Hon har beslutat att kartlägga ifall den delen av livet förändrar inställningen till politik, för den gravida och för partnern.

Forskning har redan visat att kvinnor generellt vet mindre om politik än män. Könen har också olika politiska uppfattningar, deltar på olika sätt och prioriterar olika frågor. Det finns alltså grundläggande skillnader som är kända men inte förklarade.

Graviditet och föräldraskap innebär känslomässiga förändringar, förändrar sociala relationer och skapar nya behov av stöd från samhället. Elin Naurin är övertygad om att allt det påverkar, tillsammans med biologiska förändringar vid graviditeten.

– Statsvetare blir alltmer intresserade av biologiska faktorer. Vi vet till exempel att hormoner spelar stor roll för vem vi litar på.

Jämför individer över tid

Tidigare forskning har jämfört personer med och utan barn, men Elin Naurins mål är istället att jämföra individer med sig själva och se hur de utvecklas över tid.

En viktig källa är den så kallade Medborgarpanelen som drivs av SOM-institutet, ett oberoende undersökningsinstitut vid Göteborgs universitet som sedan 1980-talet har studerat svenskars attityder och beteenden. I just Medborgarpanelen svarar 60 000 personer regelbundet på frågor om politik och samhälle. De har själva anmält sig till panelen, så de är inget genomsnitt av befolkningen, men de ger Elin Naurin intressanta möjligheter att utveckla forskningsfrågorna. Som del av hennes arbete får deltagarna nu med jämna mellanrum svara på om de själva eller partnern är gravid. Sedan följer hon upp med mer exakta frågor och ser om svaren förändras.

Elin Naurin konstaterar att hon ”fick ta lite stryk” när hon först presenterade sin idé. Andra forskare menade att det är föräldraskapet och inte graviditeten som påverkar den politiska inställningen. Men preliminära resultat verkar ge henne rätt.

– Vi har sett att kvinnor tar mindre del av politisk information redan när de är gravida. I snitt är skillnaden 15 minuter per dag mellan den gravida kvinnan och hennes partner. Det motsvarar en ledarsida eller en Ekot-sändning om dagen. Självklart spelar det roll för vad man lär sig och hur man tänker på politiska frågor, säger Elin Naurin.

Samarbete med mödravården

Biologiska faktorer hittar hon inte i Medborgarpanelen. Istället samarbetar hon med barnmorskor och förlossningsläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Där finns ett väntrum som alla gravida kvinnor i Göteborg passerar på väg till sin första ultraljudsundersökning. I väntrummet rekryterar Elin Naurin tillsammans med barnmorskor från Sahlgrenska kvinnor till studien.

– Jag känner genuin ödmjukhet och glädje över att få bedriva statsvetenskap ute i verkligheten på det viset. Samhället är så närvarande på sjukhuset, samtidigt som individen och hennes personliga situation är helt central. Där handlar det om liv och död, glädje och sorg – och så frågar jag om hur de ser på samhället. Det är inte alltid enkelt, men det är väldigt viktigt.

Eftersom kvinnorna ofta har sin partner med sig till ultraljudet innebär samarbetet med Sahlgrenska också att Elin Naurin kan studera par, inte bara enskilda individer. För att kunna koppla attityd- och beteendeförändringar till medicinska faktorer som hälsa, förlossningsupplevelse och barnets hälsa ber Elin Naurin kvinnorna om tillstånd att koppla samman deras enkätsvar med Graviditetsregistret. Det är ett kvalitetsregister för sjukvården som samlar journaldata från sjukhus och mödravårdscentraler, för alla kvinnor som vill det.

Trivs med forskningens jakt på sammanhang

Genom sin forskning hoppas Elin Naurin sätta graviditeten på samhällsvetarnas karta, och samhällsvetenskapen på mödravårdens och förlossningsläkarnas karta. Dessutom är hon själv nyfiken på svaren.

– Mina vänner påstår att jag alltid sagt att jag vill bli forskare. Jag trivs med forskningens sätt att ställa frågor och söka svar, att lyfta blicken och se sammanhang. Jag tror att jag lever mitt liv så även i övrigt. Och jag känner mig oerhört privilegierad som riktigt får frossa i de här frågorna nu.

”Att bli Wallenberg Academy Fellow är en trygghet och ett förtroende. Det jag gör just nu är verkligen svåra saker, och det är så roligt att Stiftelsen visar att de faktiskt inte är rädda för misslyckanden. Det är ett sammanhang där man tar vetenskap på allvar. Det är så fint att få vara med om det. Dessutom är utmärkelsen en dörröppnare gentemot medicinarna.”

Ingen av Elin Naurins föräldrar är forskare. Hennes mamma är journalist, pappa var egenföretagare med flera olika småföretag.

– Det var en nyfiken och tillitsfull miljö, där det mesta sågs som intressant. Dessutom gjorde det mig lite entreprenöriell. Det behöver man vara som forskare. Mamma var länge frilans, så man kan säga att det var en familj där man behövde komma på bra idéer och få andra att finansiera dem. Och det är ju i hög grad vad forskare gör! Man måste tro på sig själv, och känna att det man gör spelar roll.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström