7 min

Morötter hellre än piska för att klara framtidens välfärd

Att jobba mer och längre kommer att vara avgörande för att klara en hållbar finansiering av framtidens välfärd. Johanna Wallenius forskar som Wallenberg Academy Fellow om hur fler ska vilja arbeta även efter 65, och om hur studenter ska komma ut tidigare i arbetslivet. Det är viktigt att öka sysselsättningen i alla åldersgrupper, menar hon, och det bör ske med morötter snarare än piska.

Johanna Wallenius

Docent i nationalekonomi

Wallenberg Academy Fellow 2014

Lärosäte:
Handelshögskolan i Stockholm

Forskningsområde:
Makroekonomiska samband mellan sysselsättningen och utformning av ekonomisk politik med fokus på pensionssystem, familjepolitik och högskoleutbildning.

Européer lever längre än någonsin, men de föder också färre barn. Den åldrande befolkningen innebär därför en stor utmaning för de offentliga finanserna i framtiden. År 2060 kommer det att gå två förvärvsarbetande på varje pensionär, mot fyra idag, visar EU-kommissionens Åldranderapport 2015.

De betydelsefulla framtidsfrågorna är av stort intresse för Johanna Wallenius, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon undersöker hur länder ska utforma sin ekonomiska politik för att få fler människor i arbete med fokus på högskoleutbildning, familjepolitik och pensionssystemet.

Wallenius har valt att inte titta på ett land i taget, utan att i stället göra jämförelser mellan bland annat de anglosaxiska länderna, Norden, Central- och Sydeuropa.

– Vi måste få en bättre förståelse för vilken roll välfärdssystemen spelar för enskilda människors beslut att lämna arbetslivet och gå i pension. I vilken utsträckning påverkar generösa pensionsprogram, och vad har andra faktorer för inverkan?

”Wallenberg Academy Fellow ger en fantastisk möjlighet att träffa andra relativt unga forskare som är på ungefär samma steg i karriären. Vi kan utbyta erfarenheter om hur det är att plötsligt vara den mest seniora forskaren i ett projekt och att vara den som ska handleda nya doktorander. Anslaget innebär också att jag kan skala upp volymen och höja tempot på min egen forskning.”

Robustare system krävs

Många frågor är obesvarade, menar Johanna Wallenius, men med en ökad kunskap får politikerna verktyg för att göra pensionssystemen robustare i framtiden.

– En hel del av systemen kommer att få svårare att överleva när en allt större andel av befolkningen är pensionärer. Därför är det också intressant att se vilka morötter som skulle kunna motivera fler att stanna kvar i arbete. Jag tror mer på morötter än piska i det här fallet.

Sverige är ett av de länder som redan har gjort stora förändringar när det gäller pensionerna. I det gamla systemet baserades pensionen på inkomsterna från de 15 bästa åren, och eftersom lönenivån tenderar att plana ut vid högre ålder så saknades motiv för att fortsätta arbeta. Men i det nya systemet så växer förmånen vid fortsatt anställning. Numera har man också rätt att arbeta fram till 67 års ålder, och det finns förslag på att höja den gränsen.

– Men många av Europas länder tillåter inte – eller tillät inte fram till nyligen – befolkningen att fortsätta arbeta och erhålla förmåner. Ett uthålligt pensionssystem bör bygga på möjligheten att kombinera fortsatt arbete med ekonomiska förmåner.

Terminsavgifter kan påverka viljan till jobb

För uthålliga offentliga finanser är det viktigt att öka sysselsättningen i alla åldersgrupper, inte minst genom att förmå de unga att börja jobba tidigare i livet.

I Norden väljer de unga att studera relativt länge vid högskolor och universitet. En förklaring kan vara möjligheten till statliga lån och bidrag samt att man inte behöver betala terminsavgifter. Något som kan bidra till att man läser strökurser och väntar med att ge sig ut på arbetsmarknaden.

– Det vore intressant att klarlägga om en mindre terminsavgift skulle innebära att studenterna väljer att kondensera sina studier. Tidigare forskning har tittat på terminsavgifter och studielån i enskilda länder, men det har inte gjorts någon stor internationell jämförelse. Och vad vi helst vill nå fram till är en bättre förståelse av vilka faktorer som ligger bakom den enskildes beslut att söka sig till en anställning.

Sverige inte så jämställt som många tror

Johanna Wallenius intresserar sig också för kvinnors beteende på arbetsmarknaden. Sverige har en hög andel kvinnliga förvärvsarbetande och samtidigt en relativt hög fertilitet. En kombination som antyder att det går att förena karriär och familjebildning bättre än i många andra länder.

- Det finns ett intryck av att Sverige är ett paradis om man ser till genusperspektivet. Men när man skrapar på ytan så framträder ett överraskande resultat: det finns relativt få kvinnliga chefer i Sverige.

Förklaringen är inte nödvändigtvis diskriminering, utan snarare att kvinnor gör andra val, menar Johanna Wallenius. Fortfarande väljer många kvinnor att arbeta deltid, vilket kan få stora konsekvenser för deras framtida karriärmöjligheter. Men även familjeliv och hemförhållanden påverkar.

– Subventionerad barnomsorg har haft stor del i att skapa goda grundförutsättningar för kvinnor på arbetsmarknaden. Men fortfarande ser vi att kvinnor tar ett mycket större ansvar för hushållsarbetet, även i de hem där både kvinnan och mannen arbetar heltid.

En del av forskningen går nu ut på att klarlägga hur orsakssambanden ser ut och att studera vilka reformer som skulle kunna öka jämställdheten på arbetsmarknaden.

– Det är möjligt att en utbyggnad av hushållstjänster likt barnomsorgen skulle kunna göra hemmen mer jämställda och underlätta för fler kvinnor att arbeta heltid.

Johanna Wallenius har ett tydligt internationellt perspektiv i sin forskning, något som kanske förklaras av hennes bakgrund. I hennes flödande engelska märks både en finsk touch och en tydlig amerikansk accent. En stor del av ungdomen vistades hon i USA, och det var också där hon doktorerade, på Arizona State University. Hon är född i Finland och följde med när föräldrarna, båda professorer, reste kors och tvärs mellan vetenskapliga konferenser världen över.

– Jag var det lilla barnet i bakgrunden. Men jag blev tidigt överväldigad av det internationella och akademiska livet och kände att det är här jag hör hemma.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström