Ny forskning om hur civila ska skyddas från våld och övergrepp i krig

Krigets lagar ska förhindra att civilbefolkningen utnyttjas som ett verktyg för krigföring. Men verkligheten är oftast en annan. Nutida inbördeskrig i bland annat Bosnien, Rwanda och Syrien visar att de civila drabbas hårt av sexuella övergrepp, tortyr och dödligt våld. En kartläggning av olika former av internationella interventioner ska ge ny kunskap om hur man bäst kan skydda civilbefolkningen.

Lisa Hultman

Docent i freds- och konfliktforskning

Wallenberg Academy Fellow 2014

Lärosäte:
Uppsala universitet

Forskningsområde:
Freds- och konfliktforskning, inbördeskrig och skydd av civilbefolkningen, FN-operationer.

Lisa Hultman är freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet och har inriktat sin forskning på hur krig och konflikter drabbar civila. Allmänt sett har världen blivit en fredligare plats, konstaterar hon.

– 1900-talet var extremt blodigt på ett sätt som vi inte är i närheten av idag. Men på senare år har det skett en viss uppgång av antalet krig och våldsamma konflikter med Syrien som det mest uppmärksammade exemplet. Vi ser också att civilbefolkningen drabbas hårt, även om vi inte med stöd i forskningen kan säga att civila är mer utsatta för direkta krigshandlingar i nutida krig jämfört med historiska krig.

Civila har alltid varit förlorare i krig. Bara det faktum att en stat bryter samman i politisk instabilitet, ekonomiskt kaos och allmän osäkerhet är påfrestande nog. Våldtäkter och sexuella övergrepp används för att förödmjuka den andra sidan och sänka moralen. Tortyr tillgrips för att skrämma civilbefolkningen. Utnyttjandet av barnsoldater har ökat.

En ny människosyn

Den dystra bilden till trots så finns också ljuspunkter. Individens människovärde har gradvis uppvärderats. Redan i den fjärde Genèvekonventionen från 1949 slås fast att civila ska skyddas så länge de inte aktivt deltar i konflikten. Efter de blodiga krigen på Balkan och folkmordet i Rwanda utvecklades en folkrättslig princip, Responsibility to Protect, som antogs av FN:s generalförsamling 2005.

– Normförändringen är den stora skillnaden. Numera ställs krav på att det internationella samfundet reagerar på folkmord och krigsförbrytelser. Men det behövs mer forskning om vilka åtgärder som är mest effektiva för att skydda civilbefolkningen, säger Lisa Hultman.

Det kan handla om militära interventioner, fredsbevarande operationer, ekonomiska sanktioner och diplomatiska insatser. Tidigare forskning har oftast ensidigt studerat en metod i taget. Lisa Hultman vill gå djupare in i problematiken.

– Min ingång är att man inte kan titta på en åtgärd i taget. För att komma vidare måste man studera vad det är för typ av konflikt som ska lösas och vilka metoder som är effektivast under olika omständigheter.

Enorm förändring av FN:s roll

Lisa Hultman ägnar en stor del av sin forskning åt att systematiskt kartlägga FN:s fredsbevarande operationer. Fram till 1999 hade FN bara mandat att skydda de egna fredsbevarande trupperna men efter det utvidgades det till att också gälla civilbefolkningen.

– Det är en enorm förändring av FN:s roll, och det syns bland annat på hur kraftigt budgeten för FN:s fredsbevarande operationer har ökat. Ändå är FN:s insatser billiga om man jämför med andra typer av militära operationer.

FN får ofta kritik för att de fredsbevarande operationerna inte fungerar tillräckligt bra. Det finns fog för en del av kritiken, menar Lisa Hultman, bland annat hur FN har hanterat frågan om sexuella övergrepp utförda av den egna personalen. Men hennes forskning visar att FN-insatserna långtifrån är betydelselösa.

”Wallenberg Academy Fellow är inte bara ett bidrag till mig som enskild forskare, utan ger förutsättningar att skapa en miljö där flera forskare kan fokusera på samma frågor. Anslaget gör det möjligt att våga satsa långsiktigt och ta sig an svårare frågeställningar.”

Tillsammans med två amerikanska kollegor har Lisa Hultman undersökt effekten av samtliga fredsbevarande operationer i pågående konflikter sedan 1989.

– Vi finner att ju fler FN-soldater som finns på plats, desto färre människor dör i strid. Genom att finnas på plats kan FN alltså bromsa konflikten och förändra de stridande parternas beteende. Vi finner också att ju fler FN-soldater och poliser som finns på plats, desto färre civila dör i konflikten.

Forskningen ger ny bild

Forskningsresultaten tyder alltså på att kritiken mot FN är snedvriden. En förklaring kan vara att det är misslyckandena som basuneras ut i media, medan framgångar inte får samma uppmärksamhet. En annan förklaring är att FN:s operationer allt oftare genomförs i svåra situationer. När civila drabbas trots FN:s närvaro är det lätt att dra slutsatsen att FN är verkningslöst.

– Men frågan vi då måste ställa oss är: vad hade hänt om FN inte gått in alls? Det blir förstås ett kontrafaktiskt resonemang, men forskningen ger stöd för att FN-närvaron trots allt minskar våldet och räddar liv.

Intresset för omvärlden fanns hos Lisa Hultman redan i tioårsåldern. I gymnasiet hade hon tankar på att bli journalist, men upptäckte att det akademiska sättet att skriva och söka svar på frågor passade henne bättre. Under sin doktorandtid fick hon på nära håll se följderna av inbördeskrig under fältstudier i Moçambique.

Nu drömmer hon om att ta sig an de svåra frågorna och utveckla teorier om aktörers roll i inbördeskrig baserat på empiriska studier. Forskning som i sin tur kan bidra till en bättre förståelse av krigets mekanismer och ge underlag för politiker. Utnämningen till Wallenberg Academy Fellow innebär att forskningen kan ta ett rejält kliv framåt.

– Jag har aldrig haft svårt att komma på nya idéer till forskningsprojekt. Forskningsfrågorna tar inte slut, avslutar Lisa Hultman.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström