På jakt efter sätt att hitta och bromsa svår sjukdom

Många människor lever med risk för att drabbas av svåra sjukdomar, utan att veta om det. De har inga kända riskfaktorer, men får ändå hjärt-kärlsjukdomar eller svår njursjukdom. Om de kunde hittas och hjälpas i tid skulle tusentals människor räddas från lidande och förtida död. Olle Melander vid Lunds universitet söker nya tester och förebyggande behandlingar.

Olle Melander

Professor i internmedicin med inriktning mot kardiovaskulära sjukdomar

Wallenberg Clinical Scholar 2016

Lärosäte:
Lunds universitet

Forskningsområde:
Riskfaktorer och prevention för multisjuklighet

Rökning, fetma, högt blodtryck, höga nivåer av blodfetter och blodsocker. Det är några av de kända riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom, diabetes och njursjukdomar.

– Men hälften av dem som kommer in med hjärtinfarkt på sjukhus hade på papperet en låg risk. Hade vi träffat den personen tre månader tidigare och mätt de riskfaktorer vi känner till så hade vi sagt ”det behövs inga åtgärder”. Och infarktpatienterna är bara ett exempel. Så det finns förbättringspotential, säger Olle Melander.

Han är professor i internmedicin vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Som Wallenberg Clinical Scholar ska han utforska nya möjligheter att mäta sjukdomsrisk med hjälp av enkla blodprov. Han vill också hitta åtgärder att sätta in innan sjukdomen är ett faktum.

Olle Melander beskriver själv internmedicin som det fält som tar hand om patienter som drabbas av flera sjukdomar samtidigt. En patient med enbart diabetes, eller trånga kranskärl eller njursjukdom, finns det ofta bra behandling för. Men när flera kroniska sjukdomar drabbar samma person kan behandlingarna börja motarbeta varandra.

– Dessutom är risken för kraftigt försämrad livskvalitet och för tidig död mycket större hos den som får flera kroniska sjukdomar samtidigt. Det är de här patienterna vi vill hitta och hjälpa redan innan de blir sjuka.

Genetiken viktig för sjukdomsutveckling

I projektet som Olle Melander driver som Wallenberg Clinical Scholar finns tre olika spår.

Ett är en noggrannare kartläggning av genetiken bakom sjukdomarna. Man kan säga att forskarna tar bakvägen; de söker efter genetiska förändringar som verkar skydda människor från sjukdom genom att hindra vissa gener från att göra sitt jobb. Det ger en vink om vilka gener som är ”sjukdomsgener” som man bör rikta in sig på i det förebyggande arbetet. Kanske kan deras aktivitet bromsas med läkemedel, eller med livsstilsförändringar.

Ett annat spår handlar också om genetik, men här vet forskarna vilka gener de ska arbeta med. Det handlar om gener som kodar för ett hormon kallat neurotensin. Det utsöndras när vi äter, och driver upptaget och lagringen av fett från maten.

– Det här var ett jättebra hormon att ha mycket av på stenåldern, då vi kunde ha brist på mat. Men i dagens samhälle har vi ofta för mycket mat. Nu är höga nivåer av neurotensin en stark riskfaktor för tidig hjärtinfarkt, tidig diabetes och förtida död, säger Olle Melander.

”Att blir utsedd till Wallenberg Clinical Scholar är ett rätt unikt stöd, inte minst för att det löper över så lång tid. Det är helt karriäravgörande. Dessutom är det ganska få finansiärer som satsar på just den kliniska forskningen. Stödet från Stiftelsen ger mig möjlighet till långsiktiga projekt som jag aldrig hade kunnat genomföra annars.”

Genprofil och riskhormoner kan testas i blodprov

Höga nivåer av neurotensin får man av att ha många kopior av genen som leder till produktion av hormonet. Den som har många kopior av genen tar upp mer fett. Olle Melander konstaterar att dieter med mycket fett och lite kolhydrater har blivit populära på senare år, men att de förmodligen är en dålig idé för den femtedel av befolkningen som har högst nivåer av neurotensin.

I en pågående studie undersöks om höga neurotensinnivåer kan sänkas med lågfettskost. I en annan studie försöker forskarna utforma ett läkemedel – troligtvis en antikropp, som binder hormonet när det cirkulerar i blodet och hindrar det från att göra sitt jobb. Ytterligare forskning pågår för att slå fast om det verkligen är neurotensinet som leder till sjukdom, eller om neurotensin snarar fungerar som en markör för sjukdomsrisk, utan att själv driva sjukdomen.

– Gemensamt för hela projektet är att vi söker efter saker som kan testas i blodet, och som ger svar om sjukdomsrisken. Genprofil kan vara ett sätt, höga nivåer av vissa hormoner ett annat.

Skräddarsydd behandling även före sjukdomen

I den tredje delen av projektet är det ett annat hormon som står i fokus; vasopressin, som reglerar vätskebalansen i kroppen. Låga vätskenivåer leder till högre utsöndring av vasopressin, som håller vätska kvar i kroppen. Olle Melander och hans kollegor har sett att personer som lever med konstant höga nivåer av vasopressin verkar löpa ökad risk för svåra sjukdomar. Om sambandet stämmer är behandlingen mycket enkel: Drick mer. I en studie lottas personer med högt vasopressin till att antingen dricka en och en halv liter vätska extra varje dag i ett år, eller leva precis som vanligt.

– Det har pratats mycket om hur viktigt det är för hälsan att dricka. Men det är ungefär en femtedel av befolkningen som har höga koncentrationer av det här hormonet, övriga dricker förmodligen tillräckligt som det är, säger Olle Melander.

Han delar sin tid mellan forskningen och patienterna, dels de som är svårt sjuka, dels de som lever med hög risk för sjukdom. De kommer till en förebyggande mottagning, och mycket av forskningen startar med sådant som läkarna sett där.

– Man kan inte utgå enbart från teori. Det handlar om en så oerhört komplex sjukdomsbild. Man hör mycket om ”personalized medicine” nu för tiden. Jag är säker på att vi behöver samma sak i det förebyggande arbetet. Vi måste ta fram tester så vi kan mäta risken i blodet, och så utforma ”personalized prevention”. För det som fungerar bra för dig kanske inte fungerar alls för mig – oavsett om det handlar om läkemedel eller motion.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström