Världsberömd livmodertransplantation ska förbättras med robot

2014 föddes det första barnet någonsin som burits av en kvinna med transplanterad livmoder. Mats Brännström genomförde transplantationen som blev en världsnyhet. Som Wallenberg Clinical Scholar vidareutvecklar han tekniken och undersöker möjligheten att skapa en livmoder av stamceller.

Mats Brännström

Överläkare och professor i obstetrik och gynekologi

Wallenberg Clinical Scholar 2018

Lärosäte:
Göteborgs universitet

Forskningsområde:
Livmodertransplantationer

Det var när Mats Brännström arbetade i Australien på 1990-talet som han för första gången fick frågan: ”Kan man inte transplantera en livmoder?”. Den som frågade var en ung kvinnlig cancerpatient som tvingats operera bort livmodern.

Mats blev helt paff. Han hade aldrig tänkt tanken, men han avfärdade den inte. Det visade sig att forskning kring livmodertransplantationer utfördes redan på 1960-talet, som ett sätt att ersätta igenväxta äggledare. Istället för att enbart transplantera friska äggledare övervägde forskarna att även ta med livmodern.

De hade bara hunnit till djurstudier när den första provrörsbefruktningen lyckades.

– I ett slag försvann den största patientgruppen. IVF var en väldigt effektiv behandling och förstås mycket enklare än en transplantation. Så forskningen upphörde, säger Mats Brännström.

När han kom tillbaka till Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1999 började han studera livmodertransplantationer i djur. Med åren insåg han att han inte var ensam. Forskare i USA gjorde liknande studier och den första livmodertransplantationen på människa (som dock inte resulterade i ett barn) genomfördes i Saudiarabien år 2000. Men det var Mats Brännströms grupp som producerade den absoluta merparten av forskningen. 2012 genomförde de den första transplantationen i Sverige.

Kvinnan som transplanterades har två barn i dag och Mats grupp har genomfört ytterligare 20 transplantationer. Totalt har det fötts 14 barn i världen efter transplantationer som utförts med metoden från Sahlgrenska.

”Jag blev jätteglad över att utses till Wallenberg Clinical Scholar. När jag började med det här tyckte alla att jag var heltokig, varför gjorde jag inte bara karriär på min traditionella forskning, om äggstockarnas fysiologi? Utnämningen är en tydlig kvalitetsstämpel, som visar att vi gör ett bra, solitt projekt. Dessutom betyder anslaget att jag kan anställa fler forskare.”

Robot ska göra operationen snabbare och enklare

Redan under sin läkarutbildning började Mats Brännström forska, mest som en sidosyssla för att få pröva på forskning och undervisning som amanuens – en tjänst för forskare och lärare som fortfarande studerar själva. Vid den tiden såg han förundrat på äldre forskare som pratade om sina projekt med verklig passion.

– ”Har de inget liv” tänkte jag. Men nu är jag sån själv, säger Mats och skrattar.

I dag kombinerar han forskning och utbildning med resor världen runt för föreläsningar och forskningssamarbeten. Omkring 20 procent av tiden jobbar han kliniskt med transplantationer och provrörsbefruktningar.

– Många professorer i min ålder arbetar inte med patienter längre. Men jag tycker att det är kul, jag vill inte sluta helt.

Att transplantera en livmoder är svårt. Den är kopplad till många blodkärl och sitter trångt nere i bäckenet. Kirurgen ser inte riktigt eftersom de egna händerna kommer i vägen, och det är svårt både att ta ut livmodern ur donatorn och sätta in den i mottagaren. Därför har Mats Brännström börjat operera med en kirurgisk robot försedd med kamera. Som Wallenberg Clinical Scholar ska han utveckla tekniken.

– Att arbeta med roboten är en enorm fördel. Det är som att kunna ha huvudet långt nere i buken på patienten, med jätteuppförstoring och instrument med enorm precision.

Mats Brännström har hittills testat robotkirurgi enbart på donatorer. Målet var att minska blödningen, återhämtningstiden och operationstiden. De två första har lyckats, men operationstiden är densamma. Mats har ändå gott hopp. Så är det när man inför robot, säger han – det dröjer lite innan tidsvinsterna kommer.

Framtiden: kvalitetsregister och stamcellsorgan

Ett annat forskningsprojekt handlar om att utvärdera långtidseffekterna av transplantationerna. Barnen följs upp både fysiskt och psykiskt. Med hjälp av enkäter ska också donatorer, mödrar och partners utvärdera sin fysiska och psykiska hälsa.

– Det handlar ju inte bara om att transplantera ett organ, utan i hög grad om förändrad livskvalitet, säger Mats Brännström.

Han har också som mål att bygga upp ett internationellt kvalitetsregister för livmodertransplantationer. Där ska alla behandlingar matas in för att göra framtida uppföljningar möjliga. Mats Brännström arbetar nu på att förankra idén hos forskare världen runt.

På längre sikt hoppas Mats Brännström kunna skapa livmödrar av stamceller. Än så länge utförs forskning enbart på råttor och får. Donatorns livmoder befrias från alla sina celler, så att det bara är bindväv kvar. Sedan odlas stamceller från mottagaren i den donerade vävnaden. Målet är att få en livmoder som mottagarens kropp uppfattar som sin egen så att ingen immundämpande medicin behövs. Hittills har Mats Brännström lyckats operera in delar av sådan vävnad i råttors livmoder, och mottagarna kan bära ungar. Men den nya vävnaden fungerar fortfarande inte exakt som råttans egen.

– Det kommer att ta lång tid att skapa ett helt organ, men det är inte heller det enda det handlar om. Om man till exempel opererat bort muskelknutor eller genomfört flera kejsarsnitt kan det behövas vävnadsbitar för att reparera livmodern. Kanske kan vi om tio år göra bra vävnad till människa på det här viset.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström