Han går på djupet med sanningen med hjälp av logik

Vad är sant, rätt och går att lita på? Logik, som vetenskap, är en grundsten för såväl filosofin och matematiken som datavetenskapen. I ett tvärvetenskapligt projekt ska logikern Graham Leigh fläta samman de tre, analysera likheter och försöka utveckla metoder som fungerar på alla fälten.

Graham Leigh

Doktor i matematik

Wallenberg Academy Fellow 2015

Lärosäte:
Göteborgs universitet

Forskningsområde:
Logik, i skärningspunkten mellan matematik, filosofi och teoretisk datavetenskap

Han vill förstå allting. Så enkelt beskriver Graham Leigh sin drivkraft, och den har han haft så länge han kan minnas. Redan under skoltiden beslöt han att studera matematik, för ”det var helt uppenbart det bästa sättet att förstå vetenskap”.

När han gick vidare till universitetet hade han fortfarande en stark längtan efter att begripa ännu mer, och fortsatte att fördjupa sig i matematiska teorier.

– Man kan strängt taget inte komma djupare än i logiken, som är läran om vad som utgör ett pålitligt matematiskt bevis. Inom filosofin är logiken ett verktyg för att analysera argument. I matematiken är den ett sätt att bygga en fast grund för ämnet. Och vad gäller datavetenskapen, så uppstod den ursprungligen ur logiken. Logik behövs som ramverk för att beskriva de algoritmer som datavetenskap bygger på. Det finns alltså stora likheter mellan de tre områdena, och jag ser inte främst mig själv som filosof, matematiker eller datavetare, utan som logiker.

”Att bli utsedd till Wallenberg Academy Fellow ger mig en unik möjlighet att arbeta med exakt det jag helst vill. I det här projektet kan jag gå på djupet, och se om jag kan lyfta fram några av de likheter jag ser inom tre vetenskapliga fält.”

Vill förstå hur vi känner igen sanningen

Som Wallenberg Academy Fellow vid Göteborgs universitet ska Graham Leigh söka sanningen. Men det handlar inte om sanningar i det vanliga samtalet – även om de matematiska och filosofiska sanningar han arbetar med knyter an till vardagstänkandet. Han konstaterar att vi ofta känner igen en sanning när vi ser den. Matematikern vet hur ett korrekt bevis ska se ut, men exakt vilka krav är det beviset uppfyller då?

– Jag vill se vad som händer när vi försöker formalisera de här informella uppfattningarna om sanning. I min forskning ska jag försöka fånga sanningen i ett formellt ramverk, och se hur den förhåller sig till vår intuition.

Arbetsgången förklarar han som att först finns alltihop bara inuti hans huvud, sedan försöker han få ner det på papper. Han har samlat på sig ett antal likartade metoder från matematik, filosofi och datavetenskap, och han försöker bearbeta och flytta runt dem för att se om de kan anpassas till de övriga fälten också.

Svårt att finna pengar för sanningsforskning

Graham Leigh började sina studier i matematik vid universitetet i Leeds.

Han kom i kontakt med filosofin, och konstaterade att det fanns filosofer som intresserade sig för samma saker som han själv.

– Det var samma problem, men de ställde väldigt annorlunda frågor. Och en del av de frågorna krävde en matematiker.

När han var färdig med sin doktorsexamen flyttade han till Oxfords universitet, för att studera teorier om sanningen ur ett matematiskt perspektiv. I Oxford finns också en stor institution för datavetenskap, och när Graham Leigh började titta närmare på det fältet hittade han intressanta likheter även där.

Men med tiden blev det svårt att få ekonomiskt stöd för forskningen. När Graham Leigh sökte pengar från finansiärer med fokus på naturvetenskap, tyckte de att hans forskning var för filosofisk. När han istället sökte anslag inom humaniora, var forskningen för matematisk…

Han fick lägga sin sanningsforskning åt sidan ett slag, och flyttade till Wien för att bli del av en forskargrupp som sysslade med matematisk beräkningsforskning. De formulerade programmeringsalgoritmer och metoder för matematisk bevisföring, som används i artificiell intelligens som automatiskt kan verifiera datorers programvara.

 

Tycker om att fundera en hel dag

– Jag tycker så mycket om friheten i forskningen. Även när jag ingår i ett projekt med tydliga ramar, som jag gjorde i Wien, så finns det alltid så många frågor att ställa. Jag trivs med att fundera och jag kan lägga en hel dag på att bara förstå ett problem. Om jag inte kommer fram till något särskilt så hamnar ännu en dags arbete i arkiven, helt enkelt. Men man vet aldrig när det som såg meningslöst ut plötsligt visar sig vara relevant.

Som Wallenberg Academy Fellow kan Graham Leigh bygga sin egen forskargrupp kring precis det han tycker är mest intressant. Han kallar det för ett projekt inom tre olika delar av logiken – och samtidigt helt enkelt forskning om logiken själv. Vart den ska leda, vet han inte.

– Det finns egentligen inget slutmål. Allt handlar om att gräva djupare. Jag bygger en tvärvetenskaplig forskargrupp från olika fält men med en gemensam logisk bas, och så ser vi vad vi hittar. Kanske får vi ny kunskap om datavetenskap, eller kanske blir vårt fokus mer filosofiskt. Jag vet faktiskt inte än.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström