Alla insekter i Sverige kartläggs med den senaste DNA-tekniken

Projektanslag 2017 Naturvetenskap

Nu startar Naturhistoriska riksmuseet ett nytt forskningsprojekt för att kartlägga Sveriges insekter och dessutom de mikroskopiska djuren som lever på och i insekterna.

Resultaten av forskningen kommer att blir en guldgruva för forskare som studerar samband och mångfald i svenska ekosystem. Insekter spelar nämligen nyckelroller i de flesta ekosystem och står för en stor del av den biologiska mångfalden.

Tidigare har forskare bara kunnat studera en eller några få arter i ett ekosystem åt gången. Därför är det mesta vi hittills vet om ekosystem och deras funktioner grundade på studier av ett fåtal arter, oftast stora och iögonfallande djur och växter. Men de flesta organismer är små och lever ett undanskymt liv, trots att de spelar nyckelroller i våra ekosystem.

– Vi kommer att använda den senaste tekniken som läser DNA från massor av arter samtidigt, berättar professor Fredrik Ronquist vid Naturhistoriska riksmuseet.

Sverige och Madagaskar

Samtidigt som de svenska insekterna kartläggs ska samma sak göras på Madagaskar. Att jämföra dessa två länders helt olika natur kommer att ge kunskaper om hur arter samspelar i ett ekosystem, mikroorganismernas roll i livsmedelsförsörjning och om hälsofrågor. 

Sverige och Madagaskar är två länder av liknande storlek, men med helt olika geologisk och biologiskhistoria. Den svenska insektsfaunan är en av de bäst studerade i världen, men också en av de artfattigaste. 

Madagaskar å sin sida hör till de områden i världen som har allra störst biologisk mångfald, med många arter som inte finns någon annanstans. Men endast en bråkdel av Madagaskars insektsarter är kända.

Forskningen ska ledas av Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet och KTH.

Text: Naturhistoriska riksmuseet
Foto:
 Station Linné samt Bengt Olofsson, Naturhistoriska riksmuseet