De kartlägger mötet mellan människa och djur på norra halvklotet

Projektanslag 2022 Naturvetenskap

Med hjälp av avancerad DNA-teknik ska forskare kartlägga människans möte med den vilda faunan i Eurasien. Vad händer när de möts och hur har de påverkat varandra?

Projektanslag 2022

Projekt:
"A multidisciplinary assessment of human arrival on faunal biodiversity"

Huvudsökande:
Professor Anders Götherström  

Medsökande:
Stockholms universitet
Peter Heintzman
Maja Krzewinska

Naturhistoriska Riksmuseet
Love Dalén

Lärosäte:
Stockholms universitet

Beviljat anslag:
26 700 000 kronor under fem år

Vad som egentligen hände när den moderna människan, Homo sapiens, mötte den vilda faunan i Eurasien för ungefär 50 000 år sedan är fortfarande höljt i dunkel. Stora delar av de djur som fanns på plats, som mammutar, ullhåriga noshörningar, kameler och bison, försvinner ungefär samtidigt. Så vilken betydelsen hade jakten och senare det uppodlade landskapet för djuren de mötte? Och vilken effekt hade djuren på människorna som kom? Har djuren påverkat människors beteende på något sätt? Och vilka bakterier har rört sig mellan djuren och människorna?

Forskarna ska analysera DNA från förhistoriska ben, tänder och sediment och jämföra dem mot varandra och mot klimatförändringar. Arbetet med DNA från sediment kan till exempel fastställa när olika arter, inklusive Homo sapiens, dyker upp i olika områden. Och DNA från förhistoriska ben och tänder kan visa vilka sjukdomsframkallande bakterier som var vanliga under vissa tider. 

Människan bakom försvinnandet?

– Om vi skulle se att människor blir vanliga i vissa områden samtidigt som vilda djur blir ovanligare i dessa, och klimatet förblir stabilt, så kan det vara en indikation på att människor konkurrerade ut vissa arter. Eller rentav jagade dem tills de försvann. Det säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi. 

Tidigare studier av samspelet mellan människor, vilda djur, tamboskap, och bakterier har arbetat med en typ av data från en art. Men det här projektet tar ett helhetsgrepp och består av forskare som alla är specialister på olika typer av DNA från förhistoriskt material, och som kommer att använda metoder från flera olika vetenskapliga discipliner. 

Text Stockholms universitet
Bild  Jens Olof Lasthein och  Rickard Kihlström