Förmåga till kroppsuppfattning på detaljnivå

Projektanslag 2022 Medicin

Hur går det till när vi koordinerar eller lär oss nya rörelser? I projektet ska forskarna söka efter kunskap som på sikt kan leda till bättre behandlingar för personer med neurologiska störningar som påverkar koordination och perception av rörelser.  

Projektanslag 2022

Projekt:
"Proprioceptive control of motor action sequences"

Huvudsökande:
Docent Francois Lallemend

Medsökande:
Karolinska institutet
Abdel El Manira

Lärosäte:
Karolinska Institutet

Beviljat anslag:
32 000 000 kronor under fem år  

Proprioception – ibland även kallat det sjätte sinnet – är vår förmåga att uppfatta de egna kroppsdelarnas position och rörelse. I dag finns god kunskap om de nätverk av nervceller som gör att vi med våra andra sinnen kan smaka, lukta, känna, se och höra. Dock är det fortfarande till stor del okänt hur kroppen centralt hanterar upplevelsen av rörelser och av proprioception som krävs för att vi ska kunna gå, greppa ett glas vatten eller lära oss dansa.   

Inom projektet ska forskarna undersöka hur den så kallade sensomotoriska kontrollen av rörelser sker på cell- och kretsnivå. Ett viktigt fokus är hjärnstammen, belägen vid skallbasen, som förbinder ryggmärgen med de övre hjärnregionerna, eller storhjärnan.  

Här vill de karakterisera de celler och de neuronala nätverk som integrerar all sensorisk information om olika kroppsdelars rörelser och som ger den nödvändiga, simultana återkoppling som krävs för att kunna utföra rörelser korrekt.

Kartläggning av proprioceptiv återkoppling  

En av forskargrupperna har hittat ett nytt proprioceptivt organ i ryggmärgen hos zebrafiskar. En del i projektet är att se om liknande celltyper finns även hos däggdjur och om de då bidrar till proprioceptiv återkoppling till ryggmärgen eller hjärnstammen. 

– Här ska vi använda olika banbrytande tekniker, exempelvis virusbaserad spårning och manipulering av nervförbindelser för att analysera nätverk eller enkelcellstranskriptomik för att karakterisera de olika nervceller som ingår i hjärnstammens proprioceptiva kretsar, säger Francois Lallemend. 

Forskningen syftar till att både kartlägga och funktionellt beskriva de sensomotoriska nätverken som ligger till grund för vår proprioception. På längre sikt kan forskningen bidra till bättre behandlingar och proteser för personer med neurologiska störningar som påverkar rörelsekoordination och perception.

Text Lotta Fredlund
Bild Shih-Hsin Chang/Lallemend Lab och Ulf Sirborn