Missionärsarkiv ska hjälpa henne förstå Afrikas befolkningsutveckling

Europa, Asien, Latinamerika – överallt har barnafödandet minskat när dödligheten minskat. Men inte i Afrika. Jutta Bolt försöker förstå varför, genom att studera missionärsarkiv från olika delar av den stora kontinenten. Kanske kan historien ge svar om nutid och framtid.

Jutta Bolt

Docent i demografi

Wallenberg Academy Fellow 2016

Lärosäte:
Lunds universitet

Forskningsområde:
Ekonomisk historia och utveckling

Afrikas befolkningstillväxt överträffar allt genom historien. Enligt vissa beräkningar kommer befolkningen fördubblas inom 35 år och fyrdubblas före år 2100.

I Europa, Asien och Latinamerika har sjunkande dödlighet, särskilt bland barnen, lett till att människor skaffar färre barn. Men i afrikanska länder får kvinnor fortfarande i genomsnitt 4–5 barn.

– Frågan är varför. I min forskning försöker jag förstå de mekanismer som ligger bakom Afrikas tidigare befolkningsutveckling, säger Jutta Bolt.

Som Wallenberg Academy Fellow vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet, ska hon utforska en ny informationskälla. Det handlar om missionärsarkiv som ofta omfattar allt från dop och dödsfall till skördens storlek, torka, översvämningar och epidemier.

– Missionärerna besökte inre delar av kontinenten tidigare än kolonisatörerna, och deras arkiv ger mycket mer information om 1800-talet än vi haft hittills. Vi vill förstå de regionala skillnaderna bättre genom att jämföra uppgifter från olika platser.

Material från europeiska arkiv och afrikanska kyrkor

För tiden fram till kolonialismen, finns mycket lite skriftlig dokumentation från Afrika. Senare kom kolonisatörernas källor, men de täckte ofta inte hela kolonin. Folkräkningarna var dessutom många gånger missvisande. Man stannade vid kusterna och gjorde grova uppskattningar av folket i inlandet. Ibland höll sig människor avsiktligt undan för att slippa registreras för beskattning eller tvångsarbete.

Nu ska Jutta Bolt kombinera kolonisatörernas information med missionärernas arkiv, som genom hennes och kollegornas arbete kommer att digitalisera för första gången. Många av arkiven finns i Storbritannien, Italien, Frankrike och Belgien, men Jutta Bolt ska också söka information hos kyrkor i Afrika. Hon vill dessutom diskutera sitt arbete med afrikanska forskare, och engagera dem i arbetet.

– Det mesta av forskningen kring Afrikas ekonomiska historia görs fortfarande av européer. Det behöver verkligen förändras, och jag tror att vår grupp kan bidra till det.

Genom att jämföra uppgifter om svåra och goda tider med hur många barn som fötts, kan Jutta Bolt se hur befolkningsutvecklingen påverkats. Men hon tror att det finns mer att utforska. Hittills, förklarar hon, har forskare oftast hävdat att barnafödandet i Afrika följer den malthusianska teorin – en populationsteori från 1800-talet som enkelt uttryckt säger att en befolkning ökar så mycket den kan givet de begränsningar den har, exempelvis tillgången på mat.

– Jag är övertygad om att det är mer komplext än så. Redan kan man i många afrikanska städer se att trenden vänder. Människor skaffar färre barn fastän de har god ekonomi. Det visar att barnafödandet inte bara sker som svar på ”yttre chock” och tillgång på resurser, utan att det också handlar om egna val, säger Jutta Bolt.

Kultur är en av de saker som skulle kunna bidra till utvecklingen. Kanske vill många afrikanska män av tradition ha stora familjer, vilket betyder att det först är när kvinnorna får styra som barnafödandet minskar. Ökad utbildning av kvinnor brukar leda till minskat barnafödande – något som Jutta Bolt också ska studera. Missionärerna öppnade många skolor som ofta bara tog emot pojkar, men ibland både flickor och pojkar. Kanske gav det utslag i antalet födda barn.

Forskningsresultat kan ge stöd till myndigheter

Jutta Bolt hoppas att hennes forskningsresultat ska bidra till bättre beslut och strategier för exempelvis myndigheter som vill påverka befolkningsutvecklingen. Men det lär inte bli samma strategier överallt.

– Jag vill gå på djupet med detta, för det är verkligen inte så enkelt som att det finns en enda drivkraft och en enda befolkningstrend för hela kontinenten. Det här är ett väldigt explorativt projekt. Jag kanske hittar något helt oväntat.

Den kraftiga befolkningsökningen innebär stora utmaningar, till exempel genom ökat slitage på miljön. Samtidigt finns det fördelar, påpekar Jutta Bolt. Att Afrika har varit så glest befolkat har gjort det svårt att skapa fungerande marknader och bygga infrastruktur. De problemen minskar när människorna blir fler och flyttar samman i städer.

”Forskare arbetar i stark konkurrens. Misslyckanden är vanliga. Att då få ett så prestigefyllt och stort anslag som det som Wallenberg Academy Fellow förändrar hela spelet. Det bygger självförtroende, och ger dessutom fem år av trygghet. Jag kan läsa och tänka utan att ständigt känna mig stressad och leta efter nya möjligheter till finansiering.”

Jutta Bolt är född och uppvuxen i Holland, där hon började studera ekonomi efter att hennes mamma förslagit det på en ren ingivelse. Jutta blev snart fascinerad av fenomenet ekonomisk tillväxt, och varför världens länder utvecklats så olika. Hennes första projekt handlade om utvecklingsekonomi. På en konferens mötte hon en svensk kollega, Ellen Hillbom, och de började samarbeta. Efter några år föreslog Lunds universitet att Jutta Bolt skulle ansöka om att bli en av deras Wallenberg Academy Fellows.

– Jag tror att en av mina största styrkor som forskare är att jag är så envis. Och så är jag övertygad om att man kan lära sig vad som helst, om man bara lägger ner tillräckligt med tid. Jag kan inte tänka mig något bättre jobb, jag känner mig som att jag arbetar med min hobby hela tiden!

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström