Nya tester ger tidigare och mer exakt bild av hjärnsjukdomar

Många miljoner människor drabbas under livet av alzheimer, parkinson eller andra sjukdomar som bryter ner hjärnan. När symtomen kommer har sjukdomen utvecklats under många år. Med nya tester vill Wallenberg Clinical Scholar Oskar Hansson hitta sjukdomarna tidigare och förstå dem bättre.

Oskar Hansson

Överläkare och professor i neurologi

Wallenberg Clinical Scholar 2018

Lärosäte:
Lunds universitet

Forskningsområde:
Neurodegenerativa sjukdomar

Parkinsons sjukdom, alzheimer och många andra demenssjukdomar kallas neurodegenerativa sjukdomar. De bryter ner celler i hjärnan och förstör minne, inlärning och många andra hjärnfunktioner. Med tiden kan den drabbade förlora både sin personlighet och förmågan att klara sig själv. Omkring 50 miljoner människor lever i dag med demenssjukdomar. Om trettio år beräknas den siffran ha tredubblats.

Länge sågs demens som en del av det naturliga åldrandet, men i dag pågår intensiv forskning kring möjliga behandlingar. Tyvärr har framgången varit begränsad hittills.

– Det finns inga botemedel, ingenting som bromsar eller stoppar sjukdomarna. Det enda vi kan göra är att lindra symtomen, säger Oskar Hansson som är överläkare och professor i neurologi vid Lunds universitet.

Flera gånger har stora läkemedelsstudier påbörjats, men misslyckats. Oskar Hansson pekar ut två huvudorsaker: att det fortfarande saknas kunskap om exakt varför hjärncellerna dör, och att läkemedlen hittills har testats på patienter som kommit för långt i sin sjukdom.

– Hos dem är det troligtvis för sent, för många nervceller har redan dött. Vi måste komma in mycket tidigare i sjukdomen för att vända förloppet.

Sjukdomen har ofta studerats i försöksdjur, och Oskar Hansson är övertygad om att det krävs mer forskning på människor för att förstå de underliggande orsakerna. För femton år sedan började han utveckla tester som skulle avslöja sjukdomen långt innan symtomen märktes. Resultatet är två nya metoder: mätningar av ämnen i ryggmärgsvätskan (som också omger hjärnan), och hjärnavbildningar med så kallad PET-skanning.

Tidig och exakt diagnos betyder mer stöd

Det är två proteiner som Oskar Hansson och hans kollegor mäter i ryggmärgsvätskan: beta-amyloid och tau.

– För en läkare tar det kanske en kvart att ta provet, och det är inte mycket värre än ett blodprov. Det har krävts många år för att förbättra tekniken men nu börjar den bli tillräckligt stabil för att användas i sjukvården runtom i världen.

Vid alzheimer klumpar beta-amyloid ihop sig till plack i hjärnan, och det kan börja hända tio till tjugo år innan patienten får sin diagnos. Tau ansamlas senare, kanske fem år före diagnosen. Det är då hjärncellerna börjar dö.

Avbildningen av beta-amyloid och tau med PET-skanning har gjort det möjligt att studera i vilken del av hjärnan sjukdomen startar hos olika patienter. Det är med den tekniken som forskarna har kunnat se hur tidigt beta-amyloid-placken byggs upp, och också sett att beta-amyloid måste finnas för att Tau ska börja ansamlas och spridas över större delen av hjärnan.

PET-skanningen är också ett snabbt och säkert sätt att avgöra om det verkligen är alzheimer som patienten har drabbats av.

– Även om det inte finns bot så betyder tidig diagnos att patienten kan få symtomlindrande medicin och hjälp och stöd från omgivningen, säger Oskar Hansson.

Exakta diagnoser är också en förutsättning för bra läkemedelsstudier. Hittills har diagnoserna byggt enbart på symtomen, och forskning visade att så sent som för tio år sedan var omkring 30 procent av patienterna med påstådd alzheimer feldiagnosticerade. Då riskerade man helt enkelt att testa mediciner på fel sjukdom.

Att forska är att vara med och påverka

Nu arbetar Oskar Hansson vidare med att hitta sjukdomsmarkörer även i blod. En viktig poäng med det är att proverna då skulle kunna tas i primärvården. Det är där de flesta patienter med minnesstörningar hamnar först.

– Jag hoppas verkligen att vi ska kunna förbättra diagnostiken i primärvården, för ungefär hälften av dem som har begynnande demenssjukdom får inte en korrekt diagnos i dag. Då får de inte heller den symtomlindring som trots allt finns.

Han försöker också utveckla nya modeller för att jämföra celler från personer med och utan alzheimer, för att bättre förstå sjukdomsmekanismerna.

– Det är svårare än att studera sjukdomen i djurmodeller, men jag tror att det är nödvändigt. Hittills har forskare fått fram över 300 terapier som har fungerat på möss med alzheimer. Inte en enda av dem har blivit ett läkemedel för människor.

”Det är väldigt hedrande att få utmärkelsen Wallenberg Clinical Scholar. Ett så långsiktigt anslag är också en otrolig möjlighet. Det gör att vi kan satsa på mer riskabla projekt – som samtidigt har en chans att ge mer än de säkra projekten.”

För Oskar Hansson är forskningen inte bara ett jobb, utan ett intresse. Redan som liten tyckte han att vetenskap var spännande, men först var det framför allt fysik som lockade.

– Jag tyckte det var kul att läsa om Einsteins relativitetsteori på somrarna. Lite galen var jag ju…

Redan efter några terminer på läkarprogrammet började han forska parallellt med studierna. I dag arbetar han en dag i veckan som läkare, i övrigt som forskare.

– Jag måste ha känslan av att vara med och påverka, att jag förbättrar saker och ting. Det får jag som forskare. Men det är jättebra att kombinera med läkarjobbet. Det är tillfredsställande att träffa patienter och kunna hjälpa dem. Dessutom är det viktigt för mig att förstå vad de upplever för problem i sin vardag och hämta forskningsfrågor därifrån. Då vet jag att jag forskar på något som är kliniskt relevant för många.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström