Fredrik Bäckhed

Wallenberg Scholar

Medicin och medicinsk teknik

Fredrik Bäckhed
Professor i molekylärmedicin

Göteborgs universitet

Undersöker hur diabetesbehandlingar påverkar tarmbakterier

Omkring 4 procent av Sveriges befolkning lever med diabetes typ 2. Bland dem som lider av fetma är siffran betydligt högre – 40 procent drabbas. Fredrik Bäckhed har i sin forskning visat att bakterier som naturligt lever i våra tarmar påverkar risken för både fetma och diabetes. Nu ska han studera hur vanliga diabetesbehandlingar påverkar bakterierna.

I forskning på både möss och människor har Fredrik Bäckhed kunnat visa på en koppling mellan tarmfloran, alltså sammansättningen av tarmbakterier, och utvecklingen av bland annat fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Två etablerade behandlingar för diabetes typ 2 är läkemedlet metformin och fetmaoperation. Det är känt att båda behandlingsformerna påverkar tarmfloran, men man vet inte mycket om hur.

Fredrik Bäckhed och hans kollegor arbetar utifrån hypotesen att båda behandlingarna påverkar tarmen på liknande vis och att en förändrad bakteriemiljö kan förklara både positiva effekter och negativa, som diarré, gasbildning och illamående.

Förhoppningen är att studien ska ge nya kunskaper om de två behandlingarnas verkningsmekanismer, som i dag inte är helt klara. Tidigare forskning har redan kartlagt många exempel på att läkemedel bearbetas av tarmbakterier innan de tas upp av kroppen, och att bakterietillväxten påverkas vid läkemedelsbehandling.

Gruppen i Göteborg har tidigare visat att både metforminbehandling och gastric bypass-operation leder till ökad mängd bakterier av typen Proteobakterier. Det antyder att tarmmiljön ändrats på liknande sätt av de två behandlingarna.

Det nuvarande projektet har fyra mål: För det första att undersöka om bakteriefloran har betydelse för effekten av metforminbehandling, genom att försökspersoner får svara på frågor om kost och biverkningar och lämna avföringsprov före och efter behandling.

För det andra ska gastric bypass-operationer jämföras med så kallad sleeve gastrectomy (”gastric sleeve”) vad gäller hur de påverkar bakterierna. Medan gastric bypass leder maten förbi den översta delen av tunntarmen, innebär sleeve gastrectomy ingen kirurgisk förändring av tarmen.

För det tredje ska projektet studera möss med och utan tarmbakterier för att försöka slå fast om bakterier är en förutsättning för att metformin och fetmaoperationer ska ge effekt. Slutligen ska projektet visa huruvida det yttersta cellagret i tarmen, epitelcellerna, reagerar på liknande vis på metformin och fetmaoperation.