Kunskap om promiskuösa proteiner kan ge nya läkemedel

Projektanslag 2022 Naturvetenskap

De kallas chaperoner och är kroppens naturliga hjälparproteiner. Genom att detaljstudera chaperonerna hoppas Sara Linse kunna bidra med kunskap som kan leda fram till nya läkemedel mot sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och ALS.

Projektanslag 2022

Projekt:
"The molecular mechanism and thermodynamics of chaperone action"

Huvudsökande:
Professor Sara Linse

Medsökande:
Lunds universitet
Ulf Olsson

Lärosäte:
Lunds universitet

Beviljat anslag:
27 300 000 kronor under fem år

En femtedel av allt protein som tillverkas i våra kroppar är chaperoner. Till skillnad från de cirka 10 000 proteiner som styr allt ifrån minne, inlärning och muskelarbete har chaperonerna en annan typ av roll – att förhindra att de funktionella proteinerna inte veckas fel eller klumpar ihop sig på ett oönskat sätt, något som kan leda till sjukdomar av typen ALS, Parkinsons, Alzheimers och diabetes typ 2. Det som utmärker chaperonerna är att de inte är knutna till ett speciellt protein.

– Många interaktioner i biologin är specifika, men chaperonerna är promiskuösa och har ingen given partner utan ökar lösligheten hos många andra proteiner. Detta har gäckat vetenskapen i många år, säger Sara Linse.

Nya mediciner

Forskarna i projektet ska undersöka hur en grupp chaperoner uppför sig på egen hand och tillsammans med de proteiner som de hjälper, samt förstå varför de gör som de gör.

– Om vi förstår principen för hur chaperonerna fungerar kanske vi kan skapa en läkemedelsmolekyl som bygger på samma princip och som kan användas i nya behandlingar av allvarliga sjukdomar, säger Sara Linse.


Text Johan Joelsson/Lunds universitet
Bild Johan Joelsson/Lunds universitet