Hur mycket metan döljer sig i genomfrusna jordmassor under Arktis?

Under Arktis grundhav finns genomfrusna jordmassor, där råder undervattenspermafrost. Jordmassorna innehåller stora mängder organiskt material och metan, men exakt hur mycket vet ingen. Wallenberg Academy Fellow Birgit Wild ska utforska hur mycket metan som kan släppas ut i atmosfären när haven blir varmare och permafrosten tinar. 

Den permafrost som finns under grundhaven i Arktis bildades under den senaste istiden. Nu fungerar den som ett slags lock som stänger inne stora mängder metan och organiskt material. I takt med att klimatet blir varmare kommer dock permafrosten att tina och metan, som är en kraftig växthusgas, kommer då att sippra ut i atmosfären. 
Eftersom tinandet av undervattenspermafrosten kan gå snabbt är det en brytpunkt (tipping point) som kan förändra klimatet drastiskt. Men exakt hur stora mängder metan som kan släppas ut i atmosfären vet vi inte. För att ta reda på det kommer Birgit Wild vid Stockholms universitet att utforska hur mycket metangas som undervattenspermafrosten egentligen kapslar in i ett projekt som kallas SuPerTip. 

När undervattenspermafrosten tinar kan mikrober också börja nybilda metan från det organiska materialet. Samtidigt finns det mikrober som oxiderar metangas till koldioxid, som är en mildare form av växthusgas. En viktig del i Birgits Wilds projekt är därför att ta reda på hur stor metanproduktionen kan tänkas bli i de tinande jordmassorna. De kunskaper hon får fram kommer att vara viktiga för FN:s klimatprognoser.

Foto Patrik Lundin