Förfinar kunskapen om leukemi

Richard Rosenquist Brandell ser sig som en brygga mellan läkare som behandlar patienter och grundforskare. Med ny teknik tar han fram detaljerad genetisk kunskap om cancersjukdomen kronisk lymfatisk leukemi, KLL. Målet är att förbättra möjligheterna till mer specifika diagnoser och behandlingsstrategier.

Richard Rosenquist Brandell

Professor i klinisk genetik

Wallenberg Clinical Scholar 2017

Lärosäte:
Karolinska Institutet

Forskningsområde:
Genetiska markörer för fördjupad förståelse och förfinad behandling av kronisk lymfatisk leukemi.

Granne med sjukhuset Nya Karolinska Solna ligger BioClinicum med sprillans nya forskningslokaler. Richard Rosenquist Brandell tar emot på tionde våningen. Han är professor och överläkare i klinisk genetik och delar sin tid mellan forskning och möten med patienter som drabbats av ärftlig cancer.

På bordet bredvid fåtöljen i Richard Rosenquist Brandells kontor ligger en tjock bok. Det är diagnostikernas ”bibel” för hur man delar in hematologiska sjukdomar, blodsjukdomar, där genetik är en viktig del. Den vittnar om komplexiteten och utmaningen i arbetet, men det är också det som gör det roligt att gå till jobbet, menar han.

­– Jag tycker att sjukdomarna är spännande i sig. Jag är också intresserad av att hitta nya tekniska lösningar som gör att vi först forskningsmässigt kan förstå sjukdomarna och sedan överföra kunskapen till sjukvården.

Det senaste decenniet har det skett en omvälvande teknologisk utveckling på området klinisk genetik, bland annat inom sekvensering. Tekniken skapar möjligheter att snabbt få detaljkunskap om patienters gener, vilket gör det lättare att kunna ställa diagnos, förutse sjukdomsförlopp och hitta rätt behandling.

­– Det pågår en teknisk revolution som förhoppningsvis även ger en medicinsk revolution. Att få vara en del av den här fantastiska utvecklingen är en ynnest.

Söker genetiska markörer

Fokus för Richard Rosenquist Brandells forskning är framförallt kronisk lymfatisk leukemi, KLL. Han hade tidigare sin verksamhet i Uppsala, men sedan 2017 arbetar han på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

KLL är den vanligaste leukemiformen, berättar han. En klurig cancersjukdom där 85 procent av de som drabbas inte har några symtom när de får diagnosen.

– En tredjedel av patienterna kommer aldrig att få nån behandling och kan leva 20-30 år med sin sjukdom. Andra har en aggressivare form och behöver behandling direkt, och resten behöver behandling med tiden.

Som Wallenberg Clinical Scholar bygger Richard Rosenquist Brandell vidare på sin tidigare forskning om hur KLL uppstår, och hur genetiska markörer kan användas för att göra bättre prognoser och ge patienterna den mest effektiva behandlingen.

Målet är att kunna göra en bättre klassificering av KLL i ett tidigt skede. Hittills har man hittat en rad nya undergrupper med liknande genetiska avvikelser och sjukdomsförlopp.

– Genom en förbättrad klassificeringen kan vi lättare förstå vilka patienter som har en mer aggressiv form som vi måste följa tätt och som blir behandlingskrävande, eller vilka som har en snällare form med god prognos.

Undergrupperna har hittats tack vare tillgången till ett stort antal patientprover. Tillsammans med kollegor i Italien och Grekland leder Richard Rosenquist Brandell ett internationellt nätverk med över 20 institutioner som samlat 30 000 prover från patienter i en gemensam virtuell biobank.

”Anslaget är ett otroligt fint erkännande för den forskning som vi har gjort om kronisk lymfatisk leukemi, KLL. Jag tror också att det kommer lyfta forskningen om blodsjukdomar i stort.”

B-cellsreceptorn central

I klassificeringen har man studerat KLL-patienternas B-cellsreceptorer. B-celler eller B-lymfocyter är vita blodkroppar som är viktiga i vårt immunförsvar. Receptorn aktiverar cellen vid angrepp från antigener som bakterier och virus. Richard Rosenquist Brandell har forskat om dessa molekyler i 20 år och de har visat sig vara centrala vid uppkomsten av KLL.

Överstimulering av B-cellen är sannolikt en viktig del i sjukdomens första skede. Men sedan sker även genetiska händelser som gör att det blir cancer, förklarar han.

– Vi har sett att grupper av patienter har väldigt lika B-cellsreceptor. Nu försöker vi karakterisera grupperna med de nya sekvenseringsteknikerna. Vi undersöker flera nivåer samtidigt, DNA, RNA och epigenetik, för att verkligen försöka förstå vad det är som tillkommer för att det ska bli en leukemi.

Idag finns målriktade läkemedel som slår av B-cellsreceptorns signalering. Fler målriktade mediciner är på gång, vilket banar väg för individanpassade behandlingar.

– Sannolikt blir det så att vi i framtiden inte kommer behöva cellgifter, utan en kombination av två eller tre målriktade behandlingar. Och det vore ju fantastiskt.

Teknik för alla

En kort promenad från BioClinicum finns SciLifeLab, ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap. Här finns den avancerade sekvenseringsutrustning som Richard Rosenquist Brandell använder. Han är ansvarig för en plattform för diagnostikutveckling på SciLifeLab som hjälper vården att dra nytta av tekniken. Han leder också initiativet Genomic Medicine Sweden.

– Vi vill att alla i landet ska få lika tillgång till de nya teknikerna och genetiska kunskapen vid ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar. I Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm har vi redan börjat samarbeta och sekvenserar omkring 7000 patientprover. Målet är att nå upp till 45 000 prover på fem år sikt, och på så vis hjälpa fler patienter att få rätt vård.

Text Susanne Rosén
Bild Magnus Bergström