Modeller för att förutsäga nya värderingar

Vad var det som fick svenskar att sluta slå sina barn?
​​​​​​​Pontus Strimling undersöker våra värderingar och hur de skiftar. Med hjälp av matematiska modeller hoppas han också kunna förutsäga normförändringar i framtiden.

Pontus Strimling

Dr i matematik

Wallenberg Academy Fellow 2017

Lärosäte:
Stockholms universitet

Forskningsområde:
Hur normer formas och förändras i samhället

År 1966 var Sverige först i världen med att ta bort rätten att slå sina barn, och lagen mot barnaga kom 1979. Svenskarnas attityder har också gått i samma riktning.
Många kanske tror att rådande normer är stabila, men forskaren Pontus Strimling hävdar att de kan skifta över tid. Han säger att vår aversion mot kroppsbestraffning inte bara är en följd av lagstiftningen utan att vi överlag håller på att få en mer restriktiv syn på våld.
Som Wallenberg Academy Fellow kommer Pontus Strimling att få tid och resurser för att närmare undersöka värderingar om våld, hygien och jämställdhet, där det sker stora förändringar för varje generation.

– Det finns ännu ingen teori som redogör för vilka normer som ändras och vilka som står fast. Målet med projektet är att lägga grunden för en sådan teori, säger Pontus Strimling.

”Jag trivs bäst i tvärvetenskapliga miljöer, men de erbjuder sällan stabilitet. Wallenberg Academy Fellow-anslaget gör att jag kan fortsätta att vara eklektisk. Det är också ett anslag som är mycket hedrande. Jag känner att jag är utvald som person.”

Slapp attityd bestraffas socialt

Tidigare forskning på området har sökt förklaringen i teknologiska framsteg, ökad välfärd och strängare lagar. Pontus Strimlig och hans forskarkolleger vid Stockholms universitet har dock visat hur normförändringar kan uppstå i mötet mellan individer. De som till exempel tar avstånd från våld kommer att markera sitt ogillande om de möter andra som accepterar fysisk aggressivitet.

– Min hypotes är att det vid varje tidpunkt finns en spännvidd mellan individer med en striktare och en slappare syn på våld. Den striktare gruppen är i högre grad beredd att socialt bestraffa personer med en slappare attityd, säger Pontus Strimling.

Samma fenomen kan träda i kraft om personer med hårda krav på hygien kommer i kontakt med personer som inte är lika noga. Projektet kommer att studera hur man ser på kroppsvätskor – till exempel snor.

– Vi har gått från att snyta oss i handen till att använda bordsduken och senare pappersnäsdukar. Länge tyckte man att det var OK att också visa upp innehållet, säger Pontus Strimling.

Argumentation driver förändring

Normer kan också påverkas av argumentation. Pontus Strimling hävdar att det är en viktig drivkraft för förändringar i moraliska frågor. Han tror att svenskar har blivit positiva till homosexuellas rätt att gifta sig för att fler och fler har övertygat omvärlden om en mer tillåtande hållning. Argument är också viktiga för att etablera kravet på jämställdhet.
Pontus Strimling använder psykologiska experiment för att studera hur människor påverkas om de blir provocerade eller äcklade av olika åsikter och beteenden.

– Vi kan mäta fysiologiska reaktioner som fuktigheten i skinnet och förändringar i storleken på ögonens pupiller för att se om försökspersonerna triggas att ta strid eller fly. Vi tror att båda beteendena kan tolkas som bestraffning. Att undvika någon är en form av social bestraffning.

Försökspersonerna får också besvara enkäter med frågor om hur de upplever olika situationer. Svaren matas in i matematiska modeller för att undersöka vilka normskiften vi har att vänta framöver. Resultatet kommer i sin tur att jämföras med data från andra länder. Avsikten är inte att beskriva vad som är rätt eller fel utan bara hur normförändringar sprids i samspelet mellan olika människor.

– Djur bryr sig inte om vad andra djur gör så länge som det inte påverkar dem direkt. Men människor har en tendens att straffa beteenden som de inte tycker om, säger Pontus Strimling.

Han tror inte att hans projekt kan åstadkomma en fullständig förklaring av så komplexa fenomen som normförändringar, men anser att det skulle innebära ett genombrott bara att kunna göra korrekta förutsägelser.

Studerar kulturella särdrag

Pontus Strimling har doktorerat i matematik men har också forskat i biologi, sociologi, ekonomi, statsvetenskap, antropologi och – som han uttrycker det själv – pyttelite lingvistik.

– Det låter som om jag har ägnat mig åt väldigt olika ämnen, men jag har alltid studerat förändringar över tid – framförallt kulturella särdrag, säger han.

Tidigare under dagen har Pontus Strimling intervjuat sökanden till ett par tjänster som han har utlyst inför projektstarten. Han vill gärna anställa beteendevetare, ekonomer eller statsvetare – förutsatt att de är duktiga på statistik. Personligheten är dock viktigare än ämnesprofilen.

– Jag vill jobba med forskare som är nyfikna, entusiastiska, beredda att tänka nytt.

Han har märkt att män kan uppträda mer självsäkert än kvinnor under en anställningsintervju och brukar därför komplettera med någon typ av begåvnings- eller kunskapstest.

– Jag vill ha den bästa och inte den som tror sig vara bäst. I dag har jag använt det amerikanska högskoleprovet för att testa en kille som tyckte att han var bra på engelska och en tjej som sa att det var hennes största svaghet. Hennes resultat var bättre.

Text Carin Mannberg-Zackari
Foto Magnus Bergström