Kampen om genus i en populistisk tid

Kampen för kvinnors och sexuella minoriteters rättigheter har alltid stött på hinder, men idag är motståndet mer strukturerat och organiserat än tidigare. I sitt arbete som Wallenberg Scholar ska Mia Liinason undersöka detta motstånd inom olika anti-etablissemangrörelser i fem europeiska regioner.

Kollektiva rörelser som arbetar för utökade rättigheter har under hela 1900-talet spelat en viktig roll för moderniseringen av våra samhällen och stärkt demokrati och välfärd genom insatser för social jämlikhet och rättvisa. Det senaste decenniets utveckling har dock visat att kvinnors och sexuella minoriteters rättigheter inte är vunna en gång för alla.

Även om kvinnors och sexuella minoriteters kamp för rättigheter idag uppvisar en aldrig tidigare skådad spridning och mobilisering, växer samtidigt motståndet från anti-genusnätverk som organiserar sig mot kvinnors och HBTQ+personers rättigheter och mot demokratiseringen av familjeformer. 

– Motstånd och opposition mot jämställdhet och sexuella rättigheter inte är någon nyhet. Men idag finns en stor skillnad i hur anti-genusaktörer bygger upp nätverk där högerpopulister och religiösa fundamentalister samarbetar och ställer krav på att återvända till traditionella värden. Det är nytt och det vill vi undersöka, säger Mia Liinason.

Brytningstid

Mia Liinason menar att dagens konflikter visar att vi lever i en brytningstid, där olika spänningsförhållanden och motsättningar möts i samma politiska utrymme. 

– Detta har gett upphov till en populistisk era, där en rad anti-etablissemangsrörelser, från såväl den politiska högern som från vänstern, protesterar mot den nyliberala samhällsordningens misslyckande att skapa rättvisa och jämlika levnadsstandarder för alla, säger hon.

Tillsammans med sin forskargrupp vill Mia Liinason undersöka ett urval av de mest framträdande antigenusnätverken, samt motsvarande feministiska och hbt+ nätverk, i fem europeiska regioner. Tanken är att fånga vilken roll genus och sexualitet spelar i dessa olika aktörers taktiker, politiska program och sociala visioner. Målet är att identifiera nya, normgivande grunder för det samhälle som växer fram i kölvattnet av dessa konflikter. Hon vill också belysa hur de mänskliga rättigheterna påverkas. 

–Trots att Europa i ett globalt perspektiv betraktas som demokratins högborg, visar statsvetare att demokratin i Europa är på tillbakagång, och att den idag är tillbaka på samma nivåer som för fyrtio år sedan. Det saknas kunskaper om varför och hur dessa förändringar sker, säger Mia Liinason.

Hennes ambition är att utforska hela skalan av initiativ över det politiska spektrumet, såväl höger- som vänsterpolitiska, samt sådana som tar liberala men även illiberala uttryck. 

Foto Erik Thor