Den biologiska utvecklingsläran ger inte hela förklaringen till vad som hände när människan skilde sig från djuren. Den kulturella evolutionen är kanske minst lika viktig.
Projektanslag 2015
Evolutionary Transitions in Humans – From Nature to Culture
Huvudsökande:
Magnus Enquist, professor i etologi
Medsökande:
Stockholms universitet
Kerstin Lidén
Kimmo Eriksson
Johan Lind
Gunilla Eriksson
University of St Andrews
Daniel Cownden
Harvard Medical School
Pontus Skoglund
Brooklyn College
Stefano Ghirlanda
Lärosäte:
Stockholms universitet
Beviljat anslag:
22 miljoner kronor under fem år
Professor Magnus Enquist ser sig omkring i en utställning om människans ursprung på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Blicken fastnar på foton från Lascauxgrottan i Frankrike. Väggmålningarna av bland annat uroxar, vildhästar och hjortar gjordes mellan 17 000 och 15 000 år före Kristus och hör till världens äldsta konstverk.
– Titta på lejonets nos, säger Magnus Enquist.
– Den som gjorde bilden hade samma förmåga till konstnärligt skapande som människor i dag.
Människan ett unikt djur
Magnus Enquist har bara en kort promenad tillbaka till sin arbetsplats på Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, där han är föreståndare. Centret grundades 2007 för att undersöka vad som formar och förändrar människans kultur.
– Människan är ett väldigt speciellt djur. Det märks i våra mentala förmågor som språk och tänkande, säger Magnus Enquist.
Hans forskargrupp har beviljats anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att undersöka vad som fick människan att skilja sig från schimpansen för 6 eller 7 miljoner år sedan. Projektet är tvärvetenskapligt. Forskarna representerar vitt skilda specialområden vid fyra olika lärosäten i Sverige, Storbritannien och USA.
Själv är han etolog, specialist på djurs beteenden.
– Skillnaden är stor mellan schimpanser och människor, men det är inte lätt att förstå hur den uppstod, säger Magnus Enquist.
Först ska olika inlärningsmekanismer identifieras och beskrivas med hjälp av matematiska modeller och datasimuleringar. Sedan följer analyser av hur dessa egenskaper påverkar spridningen av information mellan olika individer.
– Vi kombinerar den senaste forskningen inom artificiell intelligens, inlärningsteori och kulturell evolution med de senaste rönen inom paleolitisk arkeologi och människans genetik för att förstå vad som gör människan unik, förklarar Magnus Enquist.
Djur kan inte minnas sekvenser
En stor del av arbetet handlar om så kallade metastudier med resultat från undersökningar som redan är gjorda, till stor del av andra forskare.
Ett delprojekt är redan klart. Det slår fast att djur saknar förmågan att minnas sekvenser av ljud och ljus. Ett hundratal studier av 13 olika fåglar och däggdjur visar att de inte kan skilja en röd-grön ljussekvens från en grön-röd. Försöken upprepades tusentals gånger, men djuren kunde inte lära sig att se någon skillnad. För människor är det enkelt.
– Det är mycket i mänskligt tänkande där ordningsföljden spelar en roll. När vi planerar något så skapar vi en ordning. Språk handlar också om ordning, säger Magnus Enquist.
Han berättar att djur även har svårt att skilja mellan toner som går upp eller ner och demonstrerar genom att vissla en stump – först med stigande tonföljd, sedan sjunkande. Lätt att höra för ett mänskligt öra.
Kulturell evolution
Många föreställer sig att arvsanlagen kan förklara varför människor en gång skilde sig från andra däggdjur. Magnus Enquist invänder att genetiska förändringar sker väldigt successivt, medan hoppet från djur till människa gick relativt snabbt. Han tror att förklaringen ligger i den kulturella utvecklingen. Och med kultur menar forskarna både redskap som yxor och andra verktyg samt mer abstrakta konstruktioner som värderingar eller världsåskådningar.
– Vi vill undersöka hur organismer lär sig saker för att kunna föra över kunskap från en generation till en annan. Vi vill också förstå hur biologisk evolution och kulturell förändring fortsätter att påverka hur människor inhämtar och sprider kunskap, säger Magnus Enquist.
Varför är det bara människan som genomgår den här förvandlingen?
En av förklaringarna är konstigt nog att människobarn är hjälplösa mycket längre än djur.
– Att ta hand om ett barn är en form av investering. Människobarnet blir en väldigt kapabel organism när det väl har tagit till sig all information, konstaterar Magnus Enquist.
Verktyg framställs av tänkare
Närmast ska forskarna granska de första stenverktygen, som började användas för ungefär 3 miljoner år sedan.
– Att kunna göra enkla redskap var en av fördelarna för en tänkande organism. Vi ska försöka beskriva de intellektuella funktioner och det beteende som behövs för att använda dem. Det är ganska enkelt att tillverka verktyg av flinta. Det räcker med ett enda slag för att få en vass flisa, förklarar Magnus Enquist.
Även schimpanser använder verktyg, till exempel i jakten efter föda. De kan ta bort blad och kvistar från trädgrenar för att lirka ut termiter ur deras bon.
– Detta är redskapstillverkning men i mycket begränsad skala, berättar Magnus Enquist.
Text Carin Mannberg-Zackari
Bild Magnus Bergström
