Tuberkulosbakterier och grupp A-streptokocker påverkar kroppen på helt olika sätt. Men en sak har de gemensamt: de lurar immunförsvaret att underprestera. Med anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska forskare i Lund ta reda på hur det går till.
Projektanslag 2015
Deciphering Antigen Presenting Cell Subset Function and Regulation in Chronic and Acute Bacterial Infections – Relevance for Vaccines and Immune Therapy
Huvudsökande:
William Agace, professor i immunologi
Medsökande:
Bengt Johansson Lindbom
Fredric Carlsson
Jenny J Persson
Marcus Svensson Frej
Lärosäte:
Lunds universitet
Beviljat anslag:
41,5 miljoner kronor under fem år
I forskningssamarbeten kan ibland själva samarbetet vara nästan lika utmanande som forskningen. Om man har svårt att trivas tillsammans på vägen mot målet, kan det bli en besvärlig resa dit. Men den risken verkar liten i det här fallet. När forskningsledarna för projektet samlas för att berätta om sitt arbete, är det mycket skämt och godmodiga retsamheter.
– Det är första gången vi arbetar så här tätt ihop, men avdelningen är redan full av samarbeten och vi kommer väldigt bra överens. Jag tror det kommer bli ett jättebra samarbete, säger William Agace, professor i immunologi.
De infektioner som gruppen kommer att arbeta med är två av världens mest problematiska. Omkring en tredjedel av jordens befolkning lever med kronisk tuberkulos, och närmare två miljoner människor dör varje år av sjukdomen. Grupp A-streptokocker, som förkortas GAS, orsakar omkring en halv miljon dödsfall om året.
– Båda bakterierna är på topp 10-listan över dödliga infektioner. Ser man inte bara till dödsfall utan alla sjukdomar som GAS leder till så drabbas oerhört många människor, säger Jenny Persson som är expert på samspelet mellan bakterien och den infekterade kroppen.
Dendritceller påverkar kroppens försvar
Centralt i forskningsprojektet är något som kallas dendritceller. De är en del av vårt medfödda immunförsvar och de förekommer i alla kroppens vävnader. Det medfödda immunförsvaret reagerar snabbt på inkräktare. Det är till exempel det som startar inflammationer för att bekämpa mikroorganismer.
Men dendritcellerna är också viktiga för nästa försvarsnivå, det adaptiva immunförsvaret. Det adaptiva immunförsvaret behöver längre tid på sig för att komma igång, men är mer effektivt än det medfödda. Det formas specifikt efter infektionen. Här spelar dendritcellerna en viktig roll genom att de samlar in främmande ämnen i vävnaderna och bryter ner dem till småbitar. Bitarna visas upp för det adaptiva försvarets celler, som sedan kan attackera angriparen.
Något går fel i immunsvaret
Men när tuberkulosbakterier eller GAS angriper kroppen verkar något gå fel. GAS kan ge kraftiga akuta infektioner som det medfödda immunförsvaret inte klarar att bekämpa. Vid en tuberkulosinfektion är det istället det adaptiva försvaret som inte verkar fungera.
– Normalt aktiveras det adaptiva immunförsvaret inom ett par veckor och dödar bakterierna. Men vid tuberkulos tar det upp till sex veckor – och dessutom dör inte bakterierna. De slutar växa men blir kvar i kroppen. På så vis blir infektionen kronisk, säger Fredric Carlsson som leder forskargruppen för infektionsimmunologi.
Varför det blir så vet man väldigt lite om. Men forskarna i Lund tror att förklaringen kan ligga i just dendritcellerna. De finns i flera olika varianter, som troligen har olika funktioner. Det verkar som att de här två bakterietyperna kan störa dendritcellerna så att de inte kan utföra sin immunaktivering.
För att undersöka hur det går till ska forskarna bland annat odla olika typer av dendritceller, sortera dem utifrån deras gener och olika markörer på deras yta, och studera hur de fungerar i labbmiljö. De arbetar också med möss som har modifierats genetiskt så att de saknar vissa typer av dendritceller, och undersöker hur det påverkar mössens reaktion på infektioner.
Ovanligt samarbete ger breda kunskaper
– Vi har forskare som täcker alla delar av kedjan, från bakteriernas funktion till cellulära adaptiva immunsvar. I Sverige är det ovanligt med samarbeten med den bredden, säger William Agace.
Forskarnas förhoppning är att de nya kunskaper de får fram bland annat ska kunna leda till bättre vacciner. Det finns sedan länge vaccin mot tuberkulos, men det fungerar dåligt. Skälet är förmodligen just att bakterierna stör immunförsvarets arbete. Vaccin bygger ju på en aktivering av immunförsvaret, och om försvaret trycks ner blir vaccinationen inte effektiv.
Att forskarna i Lund studerar just tuberkulos- och GAS-infektioner har att göra med att det är två bakterietyper som de är experter på, och att områdena passar väl ihop.
– De här två bakterierna är fundamentalt olika. Om vi förstår båda bättre ger det bred och intressant information om infektioner. Det skulle kunna vara användbart vid studier av många andra bakterier, säger Fredric Carlsson.
Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström
