De hoppas lösa gåtorna kring MS och ledgångsreumatism

Projektanslag 2011

Autoimmune Diseases

Huvudsökande:
Tomas Olsson, professor i neurologi

Medsökande:  
Jan Hillert
Ingrid Lundberg
Marie Wahren Herlenius
Rikard Holmdahl
Lars Klareskog
Vivianne Malmström
Johan Grunewald
Per Johan Jakobsson

Lärosäte:
Karolinska Institutet

Beviljat anslag:
57,0 miljoner kronor under fem år 

Autoimmuna sjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som uppstår för att immunsystemet går till attack på kroppens egen vävnad. Nästan alla organ i kroppen har sin egen autoimmuna sjukdom. Vid MS, multipel skleros, är det centrala nervsystemet som angrips. Vid ledgångsreumatism, reumatoid artrit, RA, är det brosket i lederna som bryts ner. Vid typ 1 diabetes är det de insulinproducerande cellerna som drabbas. Ett nytt exempel är sjukdomen narkolepsi.

– Av någon anledning har små delar av immunsystemet som ska skydda mot infektioner av misstag istället blivit riktade mot organets vävnad. Om man slår ihop alla autoimmuna sjukdomar så är mellan fem till tio procent av befolkningen drabbad, konstaterar Tomas Olsson, professor i neurologi på Karolinska Institutet.

Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomarna men forskningen har gått starkt framåt de senaste 15 åren. Då lyckades man minska sjukdomsaktiviteten med omkring 30 procent hos MS-patienterna, nu finns behandlingsmetoder som kan dämpa sjukdomen med upp till 70 procent. En liknande utveckling har ägt rum vid reumatoid artrit.

– Problemet med behandlingarna är att de slår för brett, vilket kan orsaka andra sjukdomar och besvärliga biverkningar. Vi hoppas att projektet ska ge oss ny kunskap som kan leda fram till mer riktade behandlingar, säger Tomas Olsson.

Rökning – en utlösande faktor

Tillsammans med ett forskarlag med olika expertkompetenser försöker han kartlägga både genetiska orsaker och orsaker i de insjuknades omgivning och livsstil som bidrar till att sjukdomarna bryter ut. Sjukdomarna MS och reumatoid artrit står i fokus för forskningen eftersom grunden till sjukdomsutvecklingen är likartad.

– I alla autoimmuna sjukdomar finns vissa riskgener inblandande, de är normala arvsanlag som inte orsakar sjukdom men som ökar eller minskar risken för den. Tillsammans med vissa livsstils- och omgivningsfaktorer kan risken ökas ytterligare men sammantaget förklarar det ändå inte alla fall, ibland verkar det som om det handlar om otur.

Tomas Olsson berättar att bland enäggstvillingar är risken att insjukna i MS 30 procent högre om en av tvillingarna drabbas. Medan risken för tvåäggstvillingar bara är två till fyra procent högre. En betydelsefull gen i sammanhanget är HLA-genen som ökar risken för sjukdom fem gånger. Genen har visat sig vara inblandad i alla autoimmuna sjukdomar.

– Om man dessutom röker ökar risken för att utveckla MS 20 gånger, viket motsvarar en ökning med 2 000 procent. Även vid RA samverkar HLA–genen med rökning med en stark riskökning som följd.

Unika patientregister och biobanker

Multipel skleros är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna bland unga vuxna. Omkring 2,5 miljoner personer i världen har sjukdomen. I Norden är sjukdomen vanligare än i resten av världen. I Sverige har omkring 17 000 personer MS, 600 nya fall konstateras varje år.

Forskarna i projektet har en stor fördel gentemot andra forskargrupper eftersom de har tillgång till en omfattande databas som innehåller information om gener, livsstils- och omvärldsfaktorer som är insamlade från tusentals patienter.

– Jag vill säga att vi har tillgång till världens bästa material med omfattande information om levnadsvanor och exponeringar för yttre faktorer. Vi har dessutom samlat blodprover från alla. Det ger oss en stor fördel när det gäller att hitta gemensamma riskfaktorer, konstaterar Tomas Olsson samtidigt som han berättar att registret nu ska utökas för att omfatta material från så många patienter som möjligt.

Och det lär behövas för autoimmuna sjukdomar har ofta setts som mysterier och enligt Tomas Olsson handlar det inte om att lösa en gåta utan snarare hundra gåtor.

– Både vid MS och reumatoid artrit är förutom HLA-genen omkring 100 arvsanlag, som var och en påverkar risken en aning, inblandade. Tidigare har vissa spekulerat i att inflammationerna i vävnaden är sekundär, och orsakad av något annat skäl. Men genom att det nu står klart att det nästan är enbart immunologiska gener som ger risk för sjukdom så kan man hävda att det är immunsystemet som primärt angriper vävnaden. Därför bör dessa mekanismer påverkas så riktat som möjligt för att stoppa sjukdomsutveckling.

I projektet utvecklas också djurmodeller.

– Genom att testa behandlingsmetoder på möss hoppas vi hitta metoder som vi kan överföra på människor. Kanske visar det sig att vi kan använda peptider för att bota autoimmuna sjukdomar på liknande sätt som man i dag använder och vidareutvecklar vid hyposens-behandling av allergier, säger Tomas Olsson.

Text Carina Dahlberg
Bild Magnus Bergström