Oron är stor för den ökade utbredningen av antibiotikaresistens i världen. Det krävs alternativ till behandling av svåra infektionssjukdomar. Forskare vid Lunds universitet angriper nu problemet från en ny infallsvinkel: att utnyttja kroppens eget immunsystem i kampen mot bakterierna.
Projektanslag 2011
New anti-infective therapies based on modulation of innate immune responses
Huvudsökande:
Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi
Medsökande:
Heiko Herwald
Lars Björck
Lärosäte:
Lunds universitet
Beviljat anslag:
42,3 miljoner kronor under fem år
Infektionssjukdomar orsakar en fjärdedel av alla dödsfall i världen med ett omfattande lidande och stora samhällskostnader som följd. Det handlar om många olika slags sjukdomar, till exempel akut blodförgiftning, sepsis, där dödligheten är mycket hög. Bara i Sverige avlider årligen omkring 4 000 personer i sepsis, och för de överlevande förändras livet.
– Sjukdomsförloppet kan gå mycket snabbt och för varje timme som behandlingen försenas så ökar risken att dö. Man kan bli inlagd på sjukhuset på morgonen och vara död vid lunchtid, säger Heiko Herwald, professor i infektionsmedicin.
Naturligt skyddssystem
Tidigare har forskningen varit mest inriktad på bakterierna och hur de orsakar sjukdom, men vid Lunds universitet har man vänt på perspektivet. Där har forskargrupper från hudkliniken och infektionskliniken utvecklat ett nytt koncept och gjort upptäckter som visar hur man skulle kunna kontrollera och modulera människans medfödda immunförsvar för att angripa sjukdomen.
– Det räcker inte att eliminera bakterier, utan vi måste gå ett steg vidare. Vi vet att vid bakterieinfektioner är det i hög grad kroppens eget immunsystem som orsakar skador. Därför vill vi försöka kontrollera och styra kroppens egna försvarsmekanismer, säger Artur Schmidtchen, professor vid hudkliniken.
Kroppen har bland annat ett ämne som kallas antimikrobiella peptider, ett system av proteiner som skyddar mot främmande ämnen och bakterier. Forskning om detta skyddssystem gjordes redan på 1980-talet, men på senare år har Lundaforskarna bidragit med flera nya banbrytande upptäckter som kan leda till nya preparat mot hudsjukdomar och infektioner. Sådana ”naturliga” strategier kan på sikt vara mer effektiva och hållbara än dagens antibiotikabehandling.
Tekniska resurser
En viktig del av forskningen är att följa infektioner på plats i kroppen i experimentella djurmodeller. Forskarna har nu bland annat genom anslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fått möjlighet att köpa in avancerad kamerautrustning för in vivo-visualisering som ger en levande bild av förloppet vid en infektion. Anslaget gör det också möjligt att bygga upp en biobank.
– Vi samlar in biopsier och plasmaprov och kan bygga upp en biobank med värdefull information tack vare Stiftelsens stöd. Det är ett verktyg även för framtiden. Om det föds en frågeställning om några år så kan vi gå tillbaka, plocka upp biopsier och göra nya undersökningar, vilket sparar tid och pengar, säger Heiko Herwald.
Oro för antibiotiakresistens
Den växande antibiotikaresistensen är ett problem att ta på allvar, menar både Heiko Herwald och Artur Schmidtchen.
– Vissa forskare är alarmistiska, och vissa tar det litet lugnare, men det är en allvarlig situation, konstaterar Artur Schmidtchen.
De nya behandlingsmetoderna kommer inte att helt ersätta antibiotika, men de kan bidra till en kompletterande och förbättrande behandling. Det är också av vikt att utveckla förebyggande behandling, till exempel inför en sjukhusoperation, något som i sin tur kan innebära att antibiotikaanvändningen kan reduceras.
– Vi vet att 30 procent av antibiotikaförbrukningen på sjukhus sker efter en operation, och ofta behandlar vi helt i onödan. Kan man i stället ge patienten en förbehandling som motverkar bakterieinfektioner, och dessutom allmänt bli bättre på hygien så kan det vara ett effektivt sätt att minska resistensutvecklingen, säger Artur Schmidtchen.
Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström
