Mats Boij får anslag till en postdoktoral tjänst för att rekrytera en forskare från utlandet till sin grupp vid institutionen för matematik, KTH, Stockholm.

Gruppen vid KTH arbetar med ett brett spektrum av problem inom den algebraiska geometrin, vilket är ett önskat expertområde för kandidaten till den postdoktorala tjänsten. Den algebraiska geometrin har mängder av kopplingar till andra delar av matematiken. Även andra vetenskaper har användning av den, som kryptografi inom datorkommunikation, ekonomernas spelteori eller den teoretiska fysikens strängteori. Området har även funnit många industriella tillämpningar, bland annat inom informationsteknologi, flygplanskonstruktion och robotik.

Algebraisk geometri handlar om lösningar till system av polynomekvationer och har rötter långt tillbaka i mänsklighetens historia. På 1600-talet kom en viktig milstolpe när René Descartes introducerade koordinatsystemet, vilket sammanlänkade algebraiska ekvationer för geometriska objekt med direkta studier av objektens geometri. En rad framsteg följde, men verktyg saknades för att komma vidare. Först under 1900-talet utvecklades ett nytt och ännu mer abstrakt maskineri som ledde till att många av problemen blev lösta.

Under de senaste femtio åren har tillkomsten av datorer fört forskningen framåt när omfattande numeriska beräkningar blev möjliga. Trots detta finns fortfarande stora begränsningar och även till synes små problem kan leda till beräkningar som med dagens datorer inte går att avsluta inom en livstid.

Bild KTH