De vill förutsäga sjukdomar i hjärta och lungor

Om vi mer precist kunde förutsäga vilka personer som i framtiden kommer att drabbas av sjukdomar i hjärta och lungor kunde dessa personer redan tidigt få förebyggande behandling.

I forskningsstudien SCAPIS kommer sex universitetssjukhus att arbeta tillsammans för vässa förmågan att tidigt identifiera patienter som med stor sannolikhet kommer att drabbas av  hjärtinfarkt, stroke eller KOL.

Ett av de stora målen med the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) är att med hjälp av modern teknologi förbättra möjligheten att förutsäga vilka personer som i framtiden kommer att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

– Vi känner till en del samband redan. Om du har högt kolesterolvärde kan du till exempel få veta att du har en tredubblad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Men vi kan inte ge jättebra och precisa råd. Tanken med denna studie är att addera information som vi kan få med modern teknologi, som datortomografi av hjärtats kranskärl, med den information som redan idag hämtas in vid omfattande hälsokontroller. Vi vill se om vi på det sättet kan skilja ut de personer som verkligen är högriskindivider, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

30 000 deltagare

SCAPIS kommer att bli en mycket stor och omfattande studie. 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 65 år ska undersökas. Sex universitetssjukhus i landet är med, vilket är ovanligt och snudd på unikt. Förutom det stora anslag som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse nu beviljat står det sedan tidigare klart att Hjärt-Lungfonden är den andra stora finansiären.

Alla män och kvinnor som deltar i studien kommer att få en grundlig hälsoundersökning. Dessutom kommer åderförkalkning att undersökas med hjälp av ultraljud samt datortomografi. Datortomografi kommer också att användas för att undersöka deltagarnas lungor och vidare för att se efter var deras fett är placerat (utanför eller innanför bukhinnan). Patienter med uttalad åderförkalkning i halsens kärl kommer dessutom att undersökas i en magnetröntgenkamera.

Ett av studiens syften är också att kartlägga balansen mellan kostnad och samhällsnytta av nya teknologier. Ger de avancerade undersökningarna så mycket relevant extra information att de högre kostnaderna är motiverade?

I studien kommer man även att utforska vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och noggrant kartlägga dessa sjukdomars samvariation, utbredning och förlopp på en detaljnivå som inte varit möjlig tidigare.

– KOL är en eländig sjukdom i sig, men de flesta som drabbas dör inte av KOL utan av hjärtinfarkt eller stroke. Hur hör dessa sjukdomar ihop? Det är ett av de samband vi kommer att undersöka, säger Lars Lind.

Text Uppsala universitet