Taras Kreslavsky i labbrock sitter vid ett labbord med pipetter i bakgrunden.

En gåta i immunförsvaret kan stärka försvaret mot cancer

PRojektanslag 2026 Medicin

Mitt i kroppens immunförsvar finns en grupp celler som fortfarande förbryllar vetenskapen. Nu ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka hur dessa immunceller fungerar och hur deras unika egenskaper kan tas till vara för att bekämpa cancer.

Projektanslag 2026

Projekt:
Endogenous γδTCR ligands: the hidden regulators of γδT cell fate and function

Huvudsökande:
Docent Taras Kreslavskiy
Karolinska Institutet

Medsökande:
Karolinska Institutet
Ninib Baryawno
Gunilla Karlsson Hedestam

Beviljat anslag:
35 000 000 kronor under fem år

Vita blodkroppar är en viktig del av immunförsvaret och hjälper kroppen att upptäcka och bekämpa olika hot, som infektioner och cancer. I dag vet forskarna mycket om hur flera typer av vita blodkroppar fungerar, men för en grupp, de så kallade gamma-delta-T-cellerna, återstår fortfarande en av immunologins stora olösta gåtor: hur biologiska signaler från kroppens egna celler styr deras utveckling och funktion.

Till skillnad från de flesta andra T-celler finns många gamma-delta-T-celler redan på plats i kroppens vävnader, till exempel i huden och tarmen, där de fungerar som en första försvarslinje. Deras strategiska placering gör dem särskilt intressanta för forskare som vill förstå hur immunförsvaret övervakar kroppens hälsa och reagerar när något går fel.

Hittar tumörer som gömmer sig

Projektet bygger vidare på flera nya upptäckter som tyder på att gamma-delta-T-celler kan känna igen många av kroppens egna molekyler. Genom att identifiera fler av dessa signalmolekyler vill forskarna förstå hur cellernas utveckling, funktion och placering i olika vävnader styrs.

Taras Kreslavskiy

Projektgruppen ska också undersöka vad som får gamma-delta-T-celler att upptäcka och angripa tumörceller. Eftersom gamma-delta-T-cellerna identifierar sina mål på ett annat sätt än vanliga T-celler kan de även hitta tumörer som gömmer sig för andra delar av immunförsvaret. 

Genom att kartlägga de signalmolekyler som styr immuncellernas förmåga att känna igen och bekämpa tumörer vill forskargruppen lägga grunden för nya former av immunterapi mot cancer.

Foto: Erik Flyg