6 min

Cellernas sorteringscentral kan avslöja hjärnsjukdomars gåtor

Elin Esbjörner letar efter viktiga nycklar för att förstå några av hjärnans svåraste sjukdomar, som Parkinson och Alzheimer. För att hitta dem ska hon kartlägga cellernas transport- och sorteringssystem, endosomerna. Forskningen, som redan har lett till betydelsefulla genombrott, kan öppna nya dörrar i jakten på effektiva läkemedel.
Kvinna med blont hår, leende i en ljus korridor med bakgrundsbelysning.

Elin Esbjörner

Docent i kemisk biologi

Wallenberg Academy Fellow, förlängningsanslag 2024

Lärosäte:
Chalmers tekniska högskola

Forskningsområde:
Proteiners aggregationsmekanismer och amyloid-bildning i neurodegenerativa sjukdomar

Wallenberg Academy Fellow Elin Esbjörner har ett särskilt fokus på forskning kopplad till så kallade neurodegenerativa sjukdomar, där nervceller i hjärnan och det centrala nervsystemet gradvis bryts ner och dör. Alzheimers- och Parkinsons sjukdom är två av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, med tiotals miljoner drabbade över hela världen. 

Sjukdomarna kännetecknas av att det bildas klumpar av felveckade proteiner i hjärnan, så kallade plack eller proteinaggregat, som gör att nervcellerna får allt svårare att kommunicera med varandra. Det var just dessa proteinaggregat som fångade Elin Esbjörners intresse för många år sedan, och ledde in henne på forskningsområdet. 

– Jag blev helt fascinerad när jag såg dem för första gången. Proteinaggregat har långa, spiralformade trådar som går in och ut ur varandra, och de är faktiskt ganska vackra. Där väcktes min nyfikenhet och vilja att förstå de här strukturerna, och jag tycker fortfarande att proteinaggregat är oerhört spännande att studera, säger hon.

Spridningsprocessen viktig – men mycket är okänt

Varför klumparna bildas och hur de leder till skador, är några av de grundläggande frågor som Elin Esbjörner och hennes forskningsgrupp söker svar på. Hon är särskilt intresserad av de processer som sker inuti och mellan nervcellerna när proteinaggregaten tas upp och transporteras mellan cellerna.

Röd ljuskälla i en rund enhet, med mörk bakgrund och detaljer kring basen.

– Det har visat sig att de här spridningsprocesserna är viktiga för sjukdomarnas utveckling. För exempelvis Parkinsondrabbade patienter startar aggregeringen på en särskild plats i hjärnan och sprider sig sedan i ett förutsägbart mönster. Men även om vi kan se att detta händer vet vi alltför lite om hur det rent mekanistiskt går till, säger hon.

De senaste åren har den globala forskningen om Alzheimer tagit stora kliv framåt. Idag finns flera godkända läkemedel som bromsar sjukdomen, bland annat genom att minska mängden proteinaggregat i hjärnan. Elin Esbjörner hoppas att hennes forskning ska kunna bidra med ytterligare pusselbitar i utvecklingen.

– Om vi kan hitta vägar att förstå och bekämpa proteinaggregatens spridningsprocesser kanske dagens läkemedel kan bli ännu effektivare. Och för att kunna åstadkomma detta är endosomerna, cellernas ”transport- och sorteringsstationer”, särskilt viktiga att fokusera på, säger hon.

Små blåsor som kan ge stora svar

Endosomer är små, membranomslutna blåsor som tar hand om mycket av det som cellerna tar upp. De omfördelar och transporterar ämnena till rätt ställe, och ser till att skicka avfall och skräp vidare för nedbrytning och återvinning. Om denna nyckelfunktion inte fungerar som den ska kan mycket gå snett i kroppen, och tidigare forskning har visat att det finns en koppling mellan endosomerna och proteinaggregat.

Det är många knutar att lösa upp, men kanske är det därför jag upplever mitt forskningsområde som både intressant och otroligt meningsfullt.

– Vi vet till exempel att vissa proteinaggregat kan göra små hål i endosomerna, men vi vet inte hur och varför. Att förstå de här mekanismerna på en detaljerad nivå är ett viktigt mål för min forskargrupp, eftersom den kunskapen är viktig för att kunna utveckla framtidens läkemedel, säger hon.

Gruppen har redan gjort betydelsefulla framsteg i förståelsen av endosomernas samspel med proteinaggregaten. Ett viktigt genombrott var upptäckten att vissa, men inte alla, proteinaggregat binder till endosomernas membranyta. Forskarnas granskning visade att enbart de nybildade endosomerna är involverade i denna interaktion, vilket har gett gruppens fortsatta forskning en tydlig inriktning.

– Nu vet vi att vi behöver fokusera på vad som händer i de tidiga endosomerna, eftersom det är där bindningen till proteinaggregaten inträffar. I nästa steg vill vi kartlägga exakt vad som sker, och visa hur dessa interaktioner leder till att endosomerna förändras eller förstörs – för att därmed kunna motverka de processerna, säger hon.

Kvinna i laboratoriekostym som använder en pipett i ett vetenskapligt labb.

Vill gärna bli överraskad

Elin Esbjörner hoppas att forskningen om de endosomförstörande processerna ska få betydelse för behandlingar för både Alzheimer och Parkinson. Samtidigt finns många utmaningar kvar att övervinna.

– Vad ska läkemedlen binda till? Hur ska vi få dit dem? Och vad ska vi stoppa – ska vi försöka lösa upp aggregaten eller hindra deras spridning? Det är många knutar att lösa upp, men kanske är det därför jag upplever mitt forskningsområde som både intressant och otroligt meningsfullt. Jag tror att de flesta känner någon som har drabbats av någon av de här sjukdomarna, som vi hittills inte har kunnat göra så mycket åt, säger hon.

Att få ett fortsättningsanslag som Wallenberg Academy Fellow beskriver hon som en enorm trygghet, och en förutsättning för att kunna genomföra den långsiktiga grundforskning som hon fokuserar på. 

Nyfikenhet, och möjligheten att hitta något oväntat, är några av hennes drivkrafter i forskningen.

– Mitt arbete är som roligast när jag blir överraskad, och saker inte alls blir som jag har trott. Då vill jag veta mer om vad jag inte har förstått, och det är otroligt spännande, säger hon. 

Text Ulrika Ernström
Bild Johan Wingborg