Per Krusell är en av få makroekonomer som tidigt intresserade sig för klimatfrågan. För tio år sedan anordnade han en doktorandkurs i klimat och ekonomi på Stockholms universitet. Då anmälde sig endast två doktorander.

– Men när vi nyligen besökte Madrid stod doktorander från ett 20-tal länder i kö för att ta del av våra perspektiv.

Som Wallenberg Scholar har Per Krusell kunnat bygga upp en internationellt uppmärksammad forskning som sätter klimatfrågan i delvis nytt ljus. På senare år har han dessutom rest världen runt som huvudtalare på en rad konferenser och mött makthavare inom politik och näringsliv.

– Klimatfrågan har gått från att nästan behandlas med ointresse till att bli het och omdebatterad, konstaterar han.

För Per Krusell är det bland annat olika hållbarhetsfrågor som motiverar forskningen. En sådan är energiförsörjningen och hur våra marknader lyckas balansera tillgång och efterfrågan på energi.

– Även om vi skulle bortse från klimatproblematiken så återstår frågan om vi använder upp fossila bränslen för fort. Borde vi skynda långsamt och se till att det finns reserver för framtiden?

"Utan Wallenberg Scholar-anslaget hade vi inte kunnat forska så mycket om klimat och ekonomi. Finansieringen har gjort det möjligt att få en kunskapsuppbyggnad med internationellt erkännande. Idag finns en stor efterfrågan på vår forskning som jag inte hade kunnat drömma om för bara tio år sedan."

Övertro på grön teknik

Han har också analyserat satsningarna på grön teknologi och vilken effekt de har när det gäller att reducera utsläppen av koldioxid. Resultaten visar att det finns en övertro på ny teknik.

– Många tar för givet att det ska funka jättebra om man satsar på grön teknik, men det är ett önsketänkande. Våra ekonomiska analyser pekar på att sådana investeringar snarare kan vara bra för att öka vår energiförbrukning, men de leder inte till att kolkraften slås ut.

Hittills och under överskådlig framtid kommer grön teknik bara kunna bidra marginellt när det gäller att minska de negativa utsläppen, enligt Per Krusell.

– Det måste man vara medveten om i arbetet med att komma åt klimatförändringarna.

Koldioxidskatt mest effektiv

Men det betyder inte att Per slår på domedagstrummorna när det gäller jordens klimat. Tvärtom – utifrån sin forskning har han tagit fram ett kärnfullt budskap. Aktuella rön visar att det mest effektiva för klimatet vore en skatt på utsläpp av koldioxid, helst global och lika för alla länder.

– Poängen med en skatt är att sätta ett pris på det som skadar miljön och värmer jorden, alltså när man bränner kol eller olja. Och det är viktigt att skatten är densamma överallt.

Om skatten införs på olika nivåer i olika länder är det troligt att samhällen med en låg skatt skulle dra till sig ekonomiska investeringar och att de kommer att fortsätta släppa ut mycket koldioxid. Med en jämn skattenivå ökar chansen att samhällets resurser fördelas på ett effektivt sätt och risken för bakslag skulle minska.

Per Krusell låter både engagerad och frustrerad när han talar om den klimatpolitik som förs idag. Många beslut verkar mer känslostyrda än baserade på hårda, ekonomiska data. Men vad skulle en koldioxidskatt ligga på för nivå – högt eller lågt? Där finns vissa osäkerheter som har att göra med både naturvetenskap och ekonomi, påpekar han.

– Men när osäkerheten är stor så kan vi komma ihåg att en jättehög skatt, med utgångspunkt i att klimatförändringarna är verkligt hotande, skulle trycka ner utsläppen rejält. Om det i efterhand visar sig att det värsta scenariot inte var så farligt så skulle samhällets skador ändå inte bli så stora, enligt de modeller vi har tagit fram. Alternativet däremot kan bli oerhört kostsamt för samhället.

Sverige kan gå före

Pers förhoppning är att Sverige ska gå i bräschen. Tidigare har Sverige verkat för att reformera handeln med utsläppsrätter. Med ”The Swedish Proposal” steg marknadspriserna ordentligt genom införandet av en begränsning av antalet utsläppsrätter. I fallet med en global koldioxidskatt skulle det behövas ett liknande initiativ.

– Vi har tidigare gått före genom att föreslå smarta åtgärder och det skulle löna sig mycket mer för klimatet än genom att vara fakir på hemmaplan. Det skulle faktiskt räcka om hela jorden hade halva de koldioxidskatter Sverige redan har – då skulle problemet vara löst.

Smarta, konstruktiva och problemorienterade lösningar är vad som kan få andra länder att sluta upp i klimatfrågan, tror Per Krusell, och kalla, ekonomiska data är också vad som kan locka de med mest makt, statsministrar och finansministrar, att lyssna.

–  Det tråkigaste i debatten idag är att människor ofta övertrumfar varandra i att vara mest extrema. Vi skulle kunna nå så mycket längre genom att fokusera på samhällsvetenskapliga analyser och utgå från forskningen.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström