Avskräckning är en vanlig strategi för att försöka få någon att avstå från att göra något man inte vill att den ska göra. Det kan handla om allt från böter för fortkörning till övervakningskameror för att avskräcka från stöld till att ha militär beredskap för att avskräcka anfall mot ett land.

Men trots att avskräckning spelar en central roll både inrikespolitiskt och i internationella sammanhang är de etiska aspekterna av avskräckningens mekanismer inte nog undersökta, menar Helen Frowe, professor i filosofi vid Stockholms universitet och Wallenberg Scholar.

– Intuitivt tänker man kanske att avskräckning självklart är okej – såklart får jag sätta upp en övervakningskamera för att hindra inbrott i mitt hus. Men avskräckning kan medföra att andra människor skadas eller riskerar att skadas för att du vill skydda dig själv – hur påverkas till exempel grannens inbrottsrisk när du sätter upp en övervakningskamera? De här etiska frågorna har inte diskuterats tillräckligt, säger hon.

Hittills har diskussionerna och teoribildningen om avskräckning främst gällt straffrätt och kärnvapenavskräckning, berättar Helen Frowe. Som Wallenberg Scholar ska hon ta ett bredare grepp och formulera en allmän redogörelse för etiken rörande avskräckning, som kan ligga till grund för diskussioner om specifika användningar.

– Vi behöver få bättre förståelse för de grundläggande etiska principerna om avskräckning för att kunna göra moraliska utvärderingar av olika avskräckande metoder och avgöra om de är legitima eller inte, säger hon.

Jag tycker om att ifrågasätta vedertagna uppfattningar om olika ämnen och försöka förstå var åsikterna kommer ifrån, vad som stöder dem och om de är rimliga

Med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har Helen Frowe de senaste åren byggt upp ett forskningscenter vid Stockholms universitet, The Stockholm Centre for the Ethics of War and Peace, som utforskar de etiska reglerna i krig och fredstid. Nu håller hon precis på att avsluta en bok om plikten att rädda och hon ligger i startgroparna för att rekrytera en doktorand och en postdoktor som kan ta sig an delar inom området avskräckning och närliggande frågor.

Tittar närmare på försvarsallianser

En typ av avskräckning som Helen Frowe är intresserad av är kollektiva försvarsallianser mellan länder. Syftet med dem är att avskräcka fiender från att anfalla, genom hotet att ett angrepp mot ett av medlemsländerna innebär ett svar från alla. Men sådana allianser kan också öka riskerna för länder som inte är medlemmar att blir attackerade och minska deras chanser att få försvarsassistans.

Det här illustreras av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, berättar Helen Frowe. Länder som var medlemmar i försvarsalliansen NATO sa sig gärna vilja hjälpa till i Ukrainas försvarskrig, men hävdade att de inte kunde: om Ryssland skulle skjuta ned något av NATO-ländernas flygplan skulle det leda till en stor eskalering av kriget.

– Jag hävdar inte att det alltid är fel att bilda eller gå med i de här allianserna – antagligen är det ibland acceptabelt. Men det är inte så självklart moraliskt acceptabelt som vi kanske tror. Det här borde regeringar tänka på när de fattar beslut om försvarsallianser och andra sorters avskräckande åtgärder.

Krig i avskräckande syfte

Avskräckning används ibland också som motiv för militärt angrepp. Ett exempel är Storbritanniens luftvärnsattacker mot Huthirebeller i Yemen, som hade till syfte att avskräcka en bredare eskalering av konflikten i Mellanöstern. I sin forskning ska Helen Frowe undersöka huruvida avskräckning kan vara ett legitimt skäl för krig. Centrala frågor är då bland annat när det är acceptabelt att skada vissa människor för att avskräcka andra från handling och om skadan som drabbar oskyldiga är proportionerlig.

– Min åsikt är att när du försöker rättfärdiga avskräckning måste du primärt förlita dig på effekterna av skada på personer som är ansvariga för det hot du försöker avskräcka, de som är legitima mål. Om du behöver förlita dig på skadan på en hel befolkning är det mycket mindre sannolikt att avskräckningen är rättfärdig, säger Helen Frowe.

Effekten är svår att förutsäga

En av de frågor som påverkar om en avskräckande handling är legitim eller inte, är hur troligt det är att avskräckningen kommer att lyckas. Det kan vara väldigt svårt att avgöra – många olika saker väger till exempel in i en stats beslut att starta ett krig eller inte.

– I praktiken kan det bli så att du inte borde använda avskräckning eftersom det inte går att säga hur effektiv den blir.

Huruvida avskräckning fungerar eller inte beror till stor del av vad människor drivs av, konstaterar Helen Frowe. Det kan vara lättare att avskräcka någon som kalkylerat försöker expandera sitt territorium, men svårare med den som drivs av ideologiska övertygelser.

– Jag vill undersöka de här variationerna och utmana det ganska oreflekterade antagandet att avskräckning är ett rättfärdigt skäl, som du ofta ser i offentliga och politiska debatter om krig, säger Helen Frowe.

Text Sara Nilsson
Bild Magnus Bergström