8 min

Nya rön om luktsinnet kan hjälpa både parkinson- och covidpatienter

Kunskapen om luktsinnet tar nu stora kliv framåt. Upptäckten att det går att mäta signaler från luktbulben i hjärnan öppnar för nya sätt att hitta sjukdomar. Luktbortfall kopplas bland annat till Parkinsons sjukdom, och med detta mått skulle en diagnos kunna ställas upp till tio år tidigare än idag.

Johan Lundström

Docent i experimentell psykologi

Wallenberg Academy Fellow 2012

Lärosäte:
Karolinska Institutet

Forskningsområde:
Multisensorisk neurovetenskap, luktperception

Johan Lundström är forskare på Karolinska Institutet och har ägnat sig åt luktforskning i många år. Som Wallenberg Academy Fellow har han fått möjlighet att följa upp spår som leder fram till en ny förståelse för hur vårt luktsinne fungerar. Stödet har bland annat gjort det möjligt att utveckla en metod för att utforska luktbulben, den första station i hjärnan som sorterar doftintryck.

– Vi använder vanlig EEG för att undersöka aktiviteten i hjärnans nervceller, fast på ett nytt sätt för att komma längre in i hjärnan. För första gången har vi kunnat fånga upp signaler från luktbulben.

Med detta mått kan man ta reda på hur luktsinnet normalt fungerar, men det kan också användas för att upptäcka sjukdomar. En nedsatt luktförmåga kopplas bland annat till Parkinsons sjukdom. Ofta beskrivs parkinson som en motorisk sjukdom, men det vanligaste är att patienterna tidigt tappar delar av luktförmågan.

– Vi ser att sjukdomen börjar i luktbulben och kan mäta tydliga luktnedsättningar hela åtta till tio år innan individen får en klinisk diagnos. Det innebär att sjukdomen skulle kunna upptäckas mycket tidigare än idag, säger Johan Lundström.

Metoden skulle kunna utnyttjas i ett enkelt test för att mäta luktbulbens funktion, till exempel vid en årlig hälsokontroll. På det sättet vore det möjligt att fånga upp personer som kan vara i riskzonen för att drabbas av parkinson.

– Testet kan visa om man bör göra fördjupade undersökningar, till exempel en dat-scanning för att mäta dopaminnedsättningar. Vi har redan visat att metoden fungerar vetenskapligt, men det saknas finansiering för att utveckla en prototyp.

Johan Lundström deltar nu i flera projekt för att se om mått på luktbulbens funktion även kan ha betydelse för exempelvis alzheimer.

Ett av naturens bästa signalsystem

Människan använder lukt och smak för att utforska sin närhet. Evolutionärt utvecklades luktsinnet bland annat för att upptäcka faror, som giftiga födoämnen eller en hotande brand.

– Alla nu levande organismer har förmågan att detektera kemikalier. Det är ett av de bästa signalsystem som naturen har kommit på. Lukter kan färdas över långa avstånd oberoende av dag och natt och ligger kvar länge. Det är en optimal signalkälla, säger Johan Lundström.

Men det finns också personer som föds utan luktsinne. Lundströms forskning visar att de kompenserar för det genom att utnyttja mer information från syn och hörsel.

”Det unika med Wallenberg Academy Fellow är friheten jag får som forskare att ta risker. Jag får tid och resurser att utforska de mest lovande och intressanta frågorna, även om det inte är säkert att utfallet blir hundraprocentigt. Stödet har lett fram till ett genombrott som vi nu kan vidareutveckla.”

I studierna ingår också patienter som tillfälligt tappar luktsinnet. Näspolyper är utväxter på näsans slemhinna som drabbar cirka tre procent av befolkningen. Problemet kan avhjälpas med en enkel operation, men luktförmågan blir ofta inte hundraprocentigt återställd. Förklaringen visar sig vara att medan luktregionen i hjärnan är sysslolös så passar andra sinnen på att flytta in.

– Man kan likna hjärnan vid en flott Östermalmsvåning. Den står sällan tom länge, utan det finns alltid en kö. Tappar vi input i en region av hjärnan så är det genast många andra som knackar på och vill flytta in.

Många covidpatienter tappar luktsinnet

Luktbortfall drabbar också många som smittats av coronaviruset, sars-cov-2. Som en följd av pandemin har Johan Lundström lagt om en hel del av sin forskning. Studier visar att minst hälften av individer med konstaterad covid-19 drabbas av nedsatt luktförmåga. Av dem får i sin tur minst tio procent ett totalt luktbortfall. Ett räkneexempel tyder på att det handlar om lågt räknat 30 000 svenskar våren 2021.

–Vi försöker förstå vad det är hos coronaviruset som påverkar luktsinnet, men vi är också angelägna om att studera hur luktträning kan hjälpa individer att återfå luktförmåga.

En teori är att viruset angriper stödceller i luktslemhinnan som hjälper luktreceptorerna att bearbeta lukter. Om luktreceptorerna inte får det stöd de behöver slutar luktsinnet att fungera. En annan teori är att viruset angriper luktbulben. Nu är förhoppningen att de senaste årens nya rön om luktbulben kan ligga till grund för en ny typ av elektrisk behandling.

– Tanken är att få igång aktiviteten i luktbulben genom att stimulera nerver som sitter i huden och leder in till luktbulben. Med vårt mått kan vi se att luktbulben får en bättre respons på lukter och att luktsinnet förbättras.

Vissa covid-19-patienter har också drabbats av parosmi, en luktstörning som innebär att behagliga dofter upplevs som äckliga.

– Att tappa luktsinnet är hemskt, att inte kunna uppleva njutningen av mat eller känna doften av sin partner eller sina barn. Men parosmi är faktiskt ännu värre, säger Johan Lundström.

Forskningen visar att en majoritet av patienterna blir hjälpta av luktträning, en metod som också minskar risken för att problemen ska bli permanenta.

– Mitt råd till alla är att tappar man luktsinnet så börja luktträna. Effekten blir bättre ju tidigare man börjar. Vi har byggt upp två sidor på nätet, lukttest.se i samarbete med kollegor i Israel och lukttraning.se. I framtiden hoppas vi att det kan öppnas en luktklinik i Sverige, för i dagens sjukvård finns bristande kunskap om luktsinnet.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Jonas Borg