8 min

Ökar förståelsen för inflammatorisk tarmsjukdom

I kroppens slemhinnor – i lungor och tarmar till exempel – finns medfödda lymfoida celler. Jenny Mjösbergs forskargrupp studerar dessa celler i vävnadsmaterial från personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Ett mål är att förstå varför vissa svarar bättre på biologiska läkemedel än andra, och på så vis bidra till individanpassade behandlingar, så kallad precisionsmedicin.

Jenny Mjösberg

Docent i immunologi

Wallenberg Academy Fellow 2014

Lärosäte:
Karolinska Institutet

Forskningsområde:
Studerar medfödda lymfoida celler och dess roll i utvecklingen av inflammatoriska tarmsjukdomar och tarmcancer.

Den typ av celler som Jenny Mjösberg undersöker i labbet på Karolinska Institutet i Huddinge finns bland annat i våra tarmar. Cellerna kallas medfödda lymfoida celler, ILC, och ingår i första linjens försvar i vårt immunsystem. De verkar ha en speciell roll i uppkomsten av inflammationer.

– Vi vill öka förståelsen för ILC och försöker ta reda på vad som händer vid framförallt inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. I den typen av djupanalys som vi utför i vårt labb kan vi studera enskilda celler vilket gör det möjligt att upptäcka de gener och molekyler som kan bli mål för behandling, säger Jenny Mjösberg.

Hon berättar att inflammatorisk tarmsjukdom, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, ofta drabbar relativt unga personer. Personer med IBD har också en högre risk att få cancer i tjocktarmen. Det som inspirerar Jenny Mjösberg är möjligheten att kunna göra skillnad för individer med den här typen av sjukdomar som innebär stort lidande och påverkan på livet.

– Sedan tycker jag att själva forskningsprocessen är fantastisk i sig. Dynamiken, att vara forskningsledare och handledare åt studenter, att jobba i ett team, och att jag har en kreativ frihet.

”Anslaget ger mig en kontinuitet i forskningen och är en bekräftelse på att det jag har gjort är bra. Det ger mig också en möjlighet att fortsätta arbeta på i samma tempo och inte tappa momentum, det betyder enormt mycket.”

Tack vare framsteg inom forskning som rör immunceller och mekanismerna i immunsystemet börjar man bättre förstå varför individer svarar olika på medicinska behandlingar. Här bidrar även Jenny Mjösbergs forskning med viktiga pusselbitar.

– Den typ av forskning vi gör banar väg för det som kallas precisionsmedicin, vilket innebär att man ska kunna individanpassa behandlingar.

Tonsiller gav användbar kunskap

För några år sedan hade Jenny Mjösberg ett lyckat samarbete med Rickard Sandberg, även han på KI, där de studerade ILC i tonsiller med hjälp av teknik för sekvensering av RNA på singelcellnivå. Arbetet gav många nya idéer, konstaterar hon.

– Det var första gången vi kunde få en sådan detaljerad inblick i vad som händer i de här cellerna och resultaten blev väldigt användbara för många andra forskare i fältet. Den gav också oss en hel lista av biomarkörer som vi kunde använda i våra vidare studier. Vi hade aldrig vetat vad vi skulle leta efter om vi inte först hade gjort kartläggningen i tonsiller.

Hittills har Jenny Mjösbergs forskargrupp använt fynden i studier om typ 2-inflammation, till exempel astma och allergi, samt IBD och kolorektalcancer.

– Man kan lite kort säga att vi har beskrivit nya mekanismer för hur ILC bidrar i de här fyra sjukdomstillstånden, och de mekanismer som utgör mål för behandling.

Kliniskt samarbete

Som Wallenberg Academy Fellow fortsätter Jenny Mjösberg arbetet med kartläggning av tarmens immunsystem vid inflammation. Gruppen har ett tätt samarbete med Karolinska universitetssjukhusets gastroenterologiska och kolorektalkirurgiska kliniker som möjliggör tillgång till nytagna vävnadsprover från patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och tjocktarmscancer.

Forskargruppen samlar också in biopsier och blodprover från patienter som behandlas med så kallade biologiska läkemedel, det finns flera nya sådana behandlingar vid IBD. Det arbetet sker i nära samarbete med kliniker vid tre sjukhus i Stockholm.

– Här kommer perspektivet med precisionsmedicin in. Vi ska följa patienterna över tid för att kunna se utvecklingen före och efter biologisk behandling. Vi kan då hitta de subgrupper som kommer svara bättre på behandlingen. Det vore fantastiskt om vi kunde komma fram till något som är värdefullt ur den här aspekten.

Kroppens immunsystem är väldigt specifikt har det visat sig, och anpassat till den vävnad som det befinner sig i. Så inte nog med att vi har en väldigt stor del av immunsystemet i tarmen, säger Jenny Mjösberg, det är också specialiserat just för tarmens funktion.

– Att förstå det friska är lika viktigt som att förstå vad som händer vid en inflammation. Dagens biologiska läkemedel handlar ofta om att blockera eller slå ner en molekyl som driver inflammationen. Men man kan också tänka sig att kunna förstärka molekyler som skyddar eller bidrar till vävnadsläkning till exempel.

Snabb insats i pandemin

Jenny Mjösbergs grupp är en del av Centrum för infektionsmedicin, CIM, på Karolinska Institutet. När coronapandemin kom till Sverige våren 2020 blev CIM snabbt involverade i forskning om covid-19. Med stöd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse gjorde forskargrupperna tillsammans en atlas av immunsystemet vid svår covidsjukdom hos patienter inlagda på IVA.

– All data gjordes direkt tillgänglig för andra forskare. Min grupp hade en liten del i atlasen och vi arbetade intensivt i två månader med detta, sedan återupptog vi vår egen forskning. Det här visar att det är så viktigt att ha en basfinansiering av forskning. Om kvaliteten på forskningen är hög, ja då kan man mobilisera på det här sättet om det behövs.

Text Susanne Rosén
Bild Whitney Weigel