Från tanke till rörelse: så ska hjärnans motoriska kommandon kartläggas

Varje gång vi tar ett steg, sträcker oss efter ett glas vatten eller fångar en boll skickar hjärnan signaler som gör rörelsen möjlig. Trots årtionden av forskning är det fortfarande inte helt klarlagt hur dessa signaler organiseras och samordnas för att skapa exakta och ändamålsenliga rörelser. Forskarna i projektet ska undersöka hur nervsignaler färdas från hjärnans högre centrum till de delar av nervsystemet som styr kroppens rörelser. 

Som en del i arbetet jämför de två mycket olika djurarter: mus och zebrafisk. Trots stora skillnader i utseende och livsmiljö delar de viktiga strukturer i hjärnan som styr rörelser. Genom att studera båda arterna hoppas forskarna kunna identifiera principer som har bevarats under hundratals miljoner år av evolution. 

Djupare förståelse för ryggradsdjurs rörelser

Forskningsarbetet består av tre delar. Först ska de anatomiska kopplingarna mellan olika nervceller kartläggas för att skapa detaljerade kartor över hjärnans motoriska nätverk. Därefter ska synapserna, de kontaktpunkter där nervceller kommunicerar med varandra, undersökas för att förstå hur information överförs och bearbetas. Slutligen studeras olika nervbanors funktion med analyser av hur de påverkar djurens beteenden och rörelser. 

Genom att kombinera avancerad kartläggning av nervkretsar med studier av faktiskt beteende vill forskarna skapa en djupare förståelse för hur ryggradsdjur styr sina rörelser. På sikt kan resultaten bidra till ny kunskap om nervsystemets funktion och ge viktiga ledtrådar till hur rörelseförmåga kan påverkas vid sjukdomar och skador.

Foto: Erik Flyg