universum

Galaxernas barndom kan avslöja Vintergatans ursprung

Projektanslag 2026 Teknik/fysik

De första galaxerna var fulla av täta stjärnhopar och såg inte riktigt ut som forskarna väntat sig. Nu ska superdatorsimuleringar och observationer från James Webb-teleskopet hjälpa forskarna i projektet att förstå hur galaxerna blev till – och hur vår egen Vintergata började ta form.

Projektanslag 2026

Projekt:
Zooming into Cosmic Dawn

Huvudsökande:
Professor Oscar Agertz
Lunds universitet

Medsökande:
Stockholms universitet
Angela Adamo

Beviljat anslag:
24 000 000 kronor under fem år

Universums första galaxer har visat sig vara en överraskande brokig skara. James Webb-teleskopet har upptäckt skivformade galaxer från en tid då universum bara var några hundra miljoner år gammalt. Samtidigt tycks många tidiga galaxer ha varit uppdelade i täta klumpar av stjärnor.

Vad ligger bakom den här kosmiska byggverksamheten? Och kan de kompakta stjärnhoparna vara föregångare till några av de äldsta strukturerna i dagens galaxer?

Det ska Oscar Agertz, professor i astrofysik vid Lunds universitet, försöka ta reda på tillsammans med kollegor. Genom att kombinera observationer från James Webb-teleskopet med avancerade datorsimuleringar vill forskarna återskapa hur galaxer växte fram under universums första miljarder år – den kosmiska gryningen.

– Vi vill förstå vad som får de tidiga galaxerna att fragmenteras och bilda så täta stjärnhopar, men också hur hoparna påverkar galaxernas fortsatta utveckling, säger Oscar Agertz.

Från urtid till dagens Vintergata

Stjärnhoparna kan ha spelat en större roll än man tidigare trott. Den intensiva strålningen från unga stjärnor och kraftfulla supernovaexplosioner kan förändra hur gas rör sig och hur galaxer utvecklas. Men exakt hur samspelet fungerar är fortfarande en öppen fråga.

Forskarna vill också undersöka om de täta stjärnhopar som James Webb-teleskopet nu fångar i unga galaxer kan vara föregångare till de klotformiga stjärnhopar som finns i Vintergatan i dag. Dessa urgamla samlingar av hundratusentals stjärnor har länge förbryllat astronomerna.

Projektet genomförs tillsammans med Angela Adamo vid Stockholms universitet. Med hjälp av nya beräkningsmetoder kan forskarna modellera både galaxernas storskaliga utveckling och de enskilda stjärnhoparna inuti dem. Resultaten kan sedan jämföras direkt med teleskopens observationer.

Oscar Agertz

– Det spännande är att vi kan börja följa sambandet mellan det som händer i en liten stjärnhop och utvecklingen av en hel galax. På så sätt kan vi också komma närmare svaret på hur strukturerna i vår egen galax, Vintergatan, uppstod, säger Oscar Agertz.

Text: Johan Joelsson
Foto: Malin Åkerskog