Projektanslag 2026
Projekt:
Progressive nitrogen limitation as a driver of the boreal forest carbon sink (NitroLimit)
Huvudsökande:
Professor Michael Gundale
Sveriges lantbruksuniversitet
Medsökande:
Sveriges lantbruksuniversitet
Björn Lindahl
Lund universitet
Thomas Pugh
Beviljat anslag:
26 000 000 kronor under fem år
Det norra halvklotets barrskogsbälte har länge motverkat den globala uppvärmningen genom att ta upp och lagra koldioxid som vi människor släpper ut. Vi har vant oss vid att lita på att skogarna ska fortsätta fungera som kolsänka, men ny forskning visar att vi inte längre kan ta det för givet.
Det stora problemet är tillgången på kväve. Träd behöver kväve för att växa och kvävetillgången påverkar hur mycket koldioxid som skogarna kan ta upp. I årtionden har forskare antagit att kvävenedfall och stigande temperaturer ökar tillgången på kväve i skogen och att detta borde leda till ännu större kolinlagring – men det verkar snarare som att kvävetillgången inte håller jämna steg med trädens behov. En banbrytande studie ledd av Michael Gundale visar att trädens tillgång på den typ av kväve som de kan använda som näring stadigt minskar i takt med att halten av koldioxid stiger i atmosfären.
– Det är oklart om detta påverkar trädens tillväxt i dag, men den långsiktiga följden kan bli en försvagad kolsänka som inte håller jämna steg med atmosfärens stigande koldioxidhalt, säger Gundale.
Svaret kan finnas i jorden
Projektgruppen ska nu undersöka om kvävebrist håller på att försämra skogarnas förmåga att lagra kol. Han menar att svaret kan finnas i marken, där en mängd svampar och bakterier bryter ner gamla träd och växter för att omsätta dem till ny näring.
En central fråga är om träden blir mer beroende av mykorrhiza-svampar för att hitta kväve, och därmed får ”offra” kol som annars hade lagrats i marken. En annan fråga är om trädens tillväxt även kan upprätthållas av kvävefixerande bakterier, något som vi idag har begränsad kunskap om.
Forskarna ska kartlägga kvävetillgången i olika typer av skog, och kombinera detta med DNA-sekvensering och datamodeller för att förstå hur minskad kvävetillgång påverkar de bakterier och svampar som lever i jorden.
– Med en bättre bild av skogarnas framtida förmåga att binda kol kan vi göra mer korrekta klimatprognoser, avslutar Michael Gundale.
Foto: Lena Reifschneider (toppbild), Malin Grönborg (Michael Gundale)