Kartläggning av orörda och känsliga arktiska sjöar

– Vi ser redan att arktiska sjöar förändras, men vi vet fortfarande för lite om vilka sjöar som är mest sårbara och varför vissa verkar vara mer motståndskraftiga än andra. För att få svar på detta ska vi kombinera fältstudier och experiment med statistiska analyser och modeller, säger Ann-Kristin Bergström, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Arktiska sjöar är viktiga för både natur och samhälle. De fungerar som dricksvattentäkter och livsmiljöer för fiskarter som öring och röding. Samtidigt påverkas Arktis starkt av klimatförändringarna vilket snabbt förändrar förutsättningarna i sjöarna.

Forskare ser redan tecken på uppvärmning, brunare vatten och förändrad tillgång på näringsämnen. Det finns också en oro för att förändringarna kan påverka sjöarnas biologiska produktion och öka risken för skadliga blomningar av cyanobakterier. Trots det saknas fortfarande kunskap om hur arktiska sjöar kommer att utvecklas i framtiden.

Ska förutsäga framtidens sjöar

Det nya forskningsprojektet som leds av professor Ann-Kristin Bergström ska undersöka hur klimatförändringar påverkar produktionen i arktiska sjöar och förekomsten av cyanobakterier. Målet är att identifiera vilka sjöar och regioner som riskerar stora förändringar och vilka som kan stå emot påverkan.
Forskarteamet ska knyta samman kunskap från flera forskningsområden – fältstudier och experiment med statistiska analyser och modeller – för att bättre förstå de processer som styr sjöarnas utveckling i ett varmare klimat.

Resultaten ska ge ett bättre vetenskapligt underlag för att skydda och förvalta arktiska sjöar i framtiden som är några av världens mest värdefulla sötvattensmiljöer.

Foto: Landskapsbild Anders Jonsson, porträtt privat