Minnesceller styr långvarig immunitet

Kroppens B-celler skapar ett immunologiskt långtidsminne efter en infektion eller vaccination. Detta utgör basen för ett långvarigt antikroppsförsvar. 

– B-cellerna kommer ihåg det främmande ämnet, vilket gör att kroppen kan reagera snabbare och starkare om den utsätts för samma ämne i framtiden, säger Joan Yuan, docent i immunologi.

Minnes-B-cellerna bildas under skilda stadier efter exponering av ett kroppsfrämmande ämne och programmeras för olika egenskaper. Men kunskapen om de olika subgrupperna är i stort sett outforskad. Därför behövs det mer omfattande förståelse kring komplexiteten av vår immunologiska minnesbank, för att på bästa sätt kunna bekämpa infektioner. En annan aspekt är att kunna utveckla strategier för att försäkra sig om att framtidens vaccin även skyddar mot muterade varianter av bakterier och virus. 

Tre avgörande faktorer

– Genom att, hos möss, märka in olika subgrupper av minnes-B-celler med distinkta flouroserande proteiner, kan vi urskilja och följa dem genom hela livet för att se vilka immunreaktioner de bidrar med och hur de skiljer sig åt från andra immunceller. 

Joan Yuans forskargrupp, har tillsammans med medsökande grupper vid Karolinska institutet och Göteborgs universitet, identifierat tre faktorer som kan vara avgörande för hur minnes-B-cellernas uppkomst och funktion styrs. Delvis beror det på om cellerna bildas tidigt eller sent i processen efter en infektion eller vaccination, men också var i kroppen de skapas och lagras, samt rollen för redan existerande minnes-B celler som bildas tidigt i livet. 

– Vårt mål är att ge en djupare förståelse för vilka mekanismer som styr immunförsvarets minnesbank och i förlängningen hur vi kan utnyttja denna kunskap för bättre vaccinationsstrategier, säger Joan Yuan.

Text Åsa Hansdotter
Toppbild Åsa Wallin, Porträtt Åsa Hansdotter