När muskler och immunförsvar ger ledtrådar till fibromyalgi

Muskelvärk och trötthet präglar vardagen för miljontals människor med fibromyalgi. Trots det saknas behandlingar som riktar sig mot sjukdomens bakomliggande mekanismer. Forskningen har länge fokuserat på hur hjärnan och ryggmärgen bearbetar smärtsignaler, men nya resultat tyder på att förändringar ute i kroppens vävnader också kan bidra till symtomen.

– Vi vill förstå hur immunförsvaret, musklernas energiproduktion och smärtnerverna samverkar och bidrar till smärtan och tröttheten vid fibromyalgi. Om vi kan identifiera mekanismer som går att påverka kan det på sikt öppna för nya behandlingar, säger Johanna Lanner, professor i fysiologi vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskarna har bland annat sett tecken på att antikroppar, som normalt hjälper till att skydda oss mot infektioner, hos vissa personer med fibromyalgi kan bidra till ökad smärtkänslighet. De har också funnit tecken på störningar i mitokondrierna, som står för en stor del av musklernas energiproduktion. Projektgruppen ska undersöka hur förändringarna hänger samman och hur fysisk ansträngning påverkar biologiska processer och symtom över tid.

Muskel och smärtnerver möts i en tredimensionell modell

Forskarna ska utveckla en tredimensionell modell av mänsklig muskelvävnad som kopplas samman med smärtnervceller. Där kan de undersöka hur antikroppar från personer med fibromyalgi påverkar musklernas energiproduktion och nervcellernas känslighet. Tillsammans med kompletterande djurstudier ska modellen hjälpa forskarna att skilja mellan förändringar som driver symtomen och sådana som uppstår som en följd av dem, samt hitta möjliga nya mål för behandling.

– Vår förhoppning är att forskningen på sikt ska bidra till bättre behandlingar och ge fler människor med fibromyalgi möjlighet till ett mer aktivt liv, säger Johanna Lanner.

Illustration: Johanna Lanner, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Illustrationen är modifierad med hjälp av AI.