De nya teknikerna som utvecklats inom ”omics-områden", såsom genomik, proteomik, metagenomik och metabolomik, har tillsammans gett forskarna helt nya möjligheter att systematiskt studera livets byggstenar och de närmaste decennierna kommer dessa datadrivna studier leda till en historisk kartläggning av både människans och naturens molekylära komponenter. Detta kan jämföras med kartläggningen av kemins komponenter under 1800-talet som ledde till periodiska systemet och studierna av fysikens minsta komponenter under 1900-talet. Det är sannolikt att 2000-talet blir de århundrade där livets komponenter kartläggs på samma sätt och publiceringen av människans arvsmassa i början av århundrandet är naturligtvis en given startpunkt för denna utveckling.
Svenska forskare har på ett flertal sätt varit med i frontlinjen av dessa studier genom utvecklingen av innovativa och världsunika tekniska verktyg. När det gäller studier av människans komponenter har Sverige också haft en pionjärroll, inte minst tack vare den ambitiösa kartläggningen av människans proteiner i det KAW-stödda programmet ”Human Protein Atlas”
Det långsiktiga värdet av denna forskning är en djupare kunskap om geners funktion, vävnaders biologi, den embryonala utvecklingsprocessen och sjukdomsförlopp. Därmed är detta område också viktigt för mer tillämpad forskning, till exempel inom läkemedelsutveckling.