De reser genom galaxens historia

Projektanslag 2020 Teknik/fysik/matematik

Projektet vid Lunds universitet har som mål att göra en galaktisk tidsresa genom Vintergatans förflutna. Till sin hjälp kommer forskarna att ha avancerade datorsimuleringar.

Projektanslag 2020

Projekt:
”Galactic Time Machine”

Huvudsökande:
Professor Sofia Feltzing
Lunds universitet

Medsökande:
Lunds universitet
Oscar Agertz

Beviljat anslag:
20 400 000 kronor under fem år

Två Lundaastronomer, Sofia Feltzing expert på observationer av Vintergatans stjärnor och Oscar Agertz, expert på högupplösta galaxsimuleringar ska tillsammans med samarbetspartners i Storbritannien och USA använda en galaktisk tidsmaskin. Syftet är att förstå hur det gick till när vår egen galax, Vintergatan, bildades. Den galaktiska tidsresan görs med hjälp av datorsimuleringar som kommer att ta forskarna med på en virtuell resa genom Vintergatans historia.

Forskarvärlden har de senaste årtiondena lärt sig allt mer om hur galaxer bildas, men det finns fortfarande många obesvarade frågor. Exempelvis förstår man inte varför vissa spiralgalaxer slutar att producera nya stjärnor medan andra, som Vintergatan, fortsätter att skapa nya stjärnor. Med en ökad förståelse för Vintergatans historia kan forskarna få ny kunskap om galaxbildning i allmänhet.

– Det är en stor utmaning för modern astrofysik att förstå hur galaxer bildas och utvecklas, säger Sofia Feltzing, astronomiprofessor vid Lunds universitet.

Stora framsteg för simuleringar

Under det senaste årtiondet har det gjorts stora framsteg vad gäller att göra datorsimuleringar som realistiskt kan beräkna hur galaxer bildas. Simuleringarna jämförs med äkta observationer av stjärnor, vilket i det aktuella projektet kommer att ge forskarna möjlighet att steg för steg resa bakåt i tiden, i jakten på pusselbitarna till hur galaxen har utvecklats. 

– En särskilt spännande möjlighet är att försöka få fram vilka delar av Vintergatan som har formats vid vilken tid, säger Oscar Agertz, biträdande universitetslektor i astronomi vid Lunds universitet.

Ofantliga mängder data om stjärnors positioner och rörelser finns att tillgå via Gaia-satelliten, som är den europeiska rymdorganisationen ESA:s största satsning hittills. Dessa data ska kombineras med en annan typ av mätningar, så kallad spektroskopi, som analyserar halterna av grundämnen hos olika stjärnor. Kombinationen av dessa data och datorsimuleringarna ger projektet en unik möjlighet att försöka pussla ihop Vintergatans historia. 

Text Lunds universitet
Bild Lena Björk Blixt