Ny metod för att modulera jonkanaler kan bota epilepsi

Lucie Delemotte, som leder projektet, är forskare på KTH inom området membranproteiner. Membranproteiner är som dörrar och fönster i den biologiska cellen; de gör det möjligt för cellen att ta in signaler från sin omgivning och svara på dem. 

De membranproteiner det handlar om i det här projektet är så kallade spänningsstyrda jonkanaler. De känner av inkommande elektriska signaler och sprider dem vidare i form av aktionspotentialer, nervimpulser.

– De ligger till grund för den elektriska aktiviteten i neuroner, nervceller, och när den inte fungerar uppstår störningar som epilepsi, sömnstörningar eller autism, säger Lucie Delemotte.

Ny metod för läkemedelsdesign

Även om dessa kanaler är lovande mål för medicinsk behandling har alla försök att inrikta sig på dem hittills misslyckats. Ett problem är att de är väldigt lika hjärt- eller muskelkanaler, vilket gör det svårt att påverka deras funktion utan att orsaka problematiska biverkningar. En ny metod för läkemedelsdesign för dessa proteiner är nödvändig, konstaterar Lucie Delemotte.

I det här projektet ska forskargruppen använda maskininlärning. Detta för att integrera data från olika experiment och modeller för svar på frågor om membranproteiners funktion från olika tekniker i en sammanhållande modell. 

– Det kommer att hjälpa till att designa nya experiment och påskynda designen av molekyler som rationellt kan modulera kanalens funktion. Vi hoppas kunna göra framsteg mot att designa modulatorer för neuronala spänningsstyrda jonkanaler, med syfte att behandla sjukdomar som läkemedelsresistent epilepsi, säger hon. 

Text Håkan Soold
Bild Jann Lipka