Bevisföringen i brottmål ska bli evidensbaserad

En av de viktigaste frågorna i brottmål är om bevisen är starka nog för att utom rimligt tvivel slå fast att någon har begått ett brott. Exakt vad detta innebär är dock öppet för tolkning. Wallenberg Academy Fellow Moa Lidén ska utforska felkällor i bevisföringen i brottmål, med målet att straffrättsprocessen ska bli evidensbaserad. 

Forskning inom det juridiska området har tidigare mestadels handlat om att undersöka hur olika lagar och paragrafer bör tolkas och hur de används i praktiken. I verkliga brottmålsprocesser är det dock ofta minst lika viktigt att utreda hur stark bevisföringen är. 

Projektet evidensbaserad straffrätt (EB-Crime) syftar till att utveckla kunskaper som gör att bevisföringen i brottsmål ska kunna bli evidensbaserad. Detta nydanande område leds av dr Moa Lidén, University College London. På ett tvärvetenskapligt vis ska hon studera sex vanliga bevisformer: muntliga utsagor, digitala bevis, rättsmedicinska undersökningar, DNA-spår och skelett och åldersbedömningar. Hon kommer att kartlägga beviskedjan och hitta vanliga felkällor. Hur väl fungerar de metoder som används för att ta fram bevisen? Hur påverkar den mänskliga faktorn användningen av metoderna i utredningsfasen? Och vilka mänskliga felkällor finns i tolkningen av bevisen i domstolen?

Målet är att poliser, åklagare, rättsläkare och domare i framtiden ska hantera bevisningen på ett mer rättssäkert och effektivt vis, så att färre personer häktas och döms på felaktiga grunder. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Moa Lidén att vara verksam vid Uppsala universitet. 

Foto Patrik Lundin