Ny kartläggning av sjöars strandliv ska bidra till klimatforskningen

I litoralen längs med sjöars stränder, finns en rik växtlighet både under, på och över vattenytan. Här kan det växa snabbare än i tropiska regnskogar, vilket gör att det produceras stora mängder organiskt bundet kol i form av växtmaterial. En del lagras in på botten, andra delar bryts ner till metan och lustgas. Litoralen kan alltså vara både en kolsänka och en källa till växthusgaser. 

– Globalt sett uppskattas sjöarnas stränder sträcka sig över sju miljoner kilometer, vilket är fyra gånger längre än världshavens kust. Därmed skulle effekten på klimatet kunna vara stor, säger Sebastian Sobek, professor i limnologi vid Uppsala universitet.

3D datamodeller av sjöar

Sebastian Sobek och David Bastviken, som är professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet, ska tillsammans med en grupp experter mäta, kartlägga och analysera omsättningen av kol och växthusgaser i sjöars litorala zoner. Det ska bland annat ske genom att kombinera data från satelliter, drönare och flygbilder med hjälp av maskininlärning. De ska också bygga tredimensionella datamodeller av sjöar där information om vattenflöden kombineras med litoralens kol- och växthusgasbalans. Dessa modeller kan sedan användas för att beräkna hur mycket kol och växthusgaser som är i omsättning i sjöars litoral.

– Vårt projekt tar ett helhetsgrepp om litoralen. Det kommer att förnya synen på sjöar som ekosystem och bidra till klimatforskningen genom att vi tar fram kol- och växthusgasbudgetar som inkluderar sjöarnas enormt produktiva strandzoner. Det kommer i förlängning också att hjälpa oss förstå kolkretsloppet på land bättre, eftersom strandzonerna ligger just emellan land och vatten, säger Sebastian Sobek.

Text Uppsala universitet
Bild Toppbild: Pauline Balk, porträtt Mikael Wallerstedt.