Minskningen av antalet företag på börsen är en global trend. I USA har mängden företag på aktiemarknaden nästan halverats, från en topp på 7 500 börsnoterade bolag år 1996. I Europa är siffran också tydlig med en minskning på 55 procent på de sju ledande börserna.

Alexander Ljungqvist är professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar om detta fenomen. Orsakerna är fortfarande omdiskuterade, men en förklaring kan vara tillkomsten av nya regler.

– Vissa företag anser att det är för kostsamt och krångligt att vara börsnoterade, till exempel med de regler om insyn och information som gäller numera. En annan förklaring kan vara uppkomsten av nya privata marknader i form av riskkapitalfonder och liknande alternativ där bolagen kan finna tillräckligt med kapital utan att gå ut på börsen.

En av de frågor som Ljungqvist studerar är hur minskningen av börsnoterade företag påverkar informationsflödet på marknaden. Investerare söker ständigt kvalificerad information och ju fler bolag som finns på börsen, desto bättre blir tillgången på information. Börsnoterade företag är skyldiga att dela med sig av finansiell information, vilket bidrar till transparens och effektivitet på marknaden.

– När företag lämnar börsen eller väljer att inte noteras alls, minskar tillgången till viktig information, förklarar Ljungqvist. Det blir svårare för investerare att värdera bolag och fatta välgrundade investeringsbeslut. Men det påverkar inte bara investerarna, utan hela marknadens funktion.

Kreativ förstörelse

Ljungqvist diskuterar också begreppet ”kreativ förstörelse" och hur det påverkar anställda och investerare. Innovationer skapar ofta både vinnare och förlorare. Ett historiskt exempel är säkerhetsrakhyveln, som uppfanns av King Camp Gillette 1904. Samtidigt som den gjorde sin uppfinnare förmögen ledde den till att många barberare blev arbetslösa.

I dag kommer innovationer som AI och robotisering. Ny teknik är på frammarsch, vilket kan resultera i att anställda inom traditionella industrier och tjänsteföretag förlorar sina jobb.

För att skydda sig mot denna risk skulle vanliga individer kunna investera i de innovativa företagen. Men här uppstår ett dilemma. Som aktiemarknaden utvecklas i dag minskar möjligheten att använda den som en form av försäkring mot de risker kreativ förstörelse medför.

– När vinnarna är onoterade företag blir det svårt för den genomsnittlige investeraren att delta, precis som det var för barberarna som inte kunde investera i Gillettes uppfinning.

Ekonomisk ojämlikhet

Den rådande trenden med en ojämn tillgång till investeringsmöjligheter kan också resultera i en ekonomisk ojämlikhet. Förmögna individer har möjlighet att investera i riskkapitalmarknaden och onoterade företag. De får tillgång till hög avkastning från banbrytande innovationer, något som vanligare sparare inte har. Resultatet kan bli ökade förmögenhetsklyftor.

Genom vår forskning hoppas vi kunna bidra till en mer upplyst debatt och hjälpa beslutsfattare att fatta välgrundade beslut.

– Vi ser en trend där den rikaste procenten av befolkningen äger en allt större andel av den samlade förmögenheten, noterar Ljungqvist. Den ojämna tillgången till investeringsmöjligheter kan vara en förklaring.

Unik databas

För att belysa dessa komplexa frågor samlar Alexander Ljungqvist och hans medarbetare in omfattande data. Uppgifterna hämtas från amerikanska databaser där kvaliteten på data är bättre än i Europa. Han är väl förtrogen med förhållanden som rör den amerikanska aktiemarknaden efter många år i USA, bland annat som professor på Stern School of Business vid New York University och som rådgivare vid Nasdaq Listing Council.

– Vi har byggt upp en unik databas som sträcker sig tillbaka till början av 1800-talet och som har krävt stora investeringar i både tid och resurser.

I teamet ingår både nationalekonomer och dataanalytiker. Att arbeta tvärvetenskapligt är nödvändigt och forskarlabbet har hämtat inspiration från naturvetenskaperna med standardiserade rutiner och högsta tänkbara krav på transparens och forskningsetik.

– Vi har utvecklat avancerade verktyg för att analysera stora datamängder, inklusive textanalys av miljontals patent.

Politiska åtgärder

Alexander Ljungqvist lägger ingen värdering i hur företagen agerar. Målet med forskningen är att bättre förstå aktiemarknadens roll i ekonomin och att ta fram ny kunskap till den debatt som redan är igång.

– Beslutsfattare har börjat oroa sig för det faktum att börsen krymper och funderar på åtgärder. Men enligt min mening finns risken att man drar förhastade slutsatser.

EU-kommissionens förslag om en ”Listing Act” är ett exempel där syftet är att göra börsnoteringar mer attraktiva, särskilt för innovativa startups. Men vissa åtgärder, som att sänka informationskraven på börsnoterade företag, kan vara kontraproduktiva.

– Det undergräver den transparens som är en av aktiemarknadens största styrkor.

Aktiemarknaden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och därför är det av stor betydelse att förbättra kunskapsläget, menar Alexander Ljungqvist.

– Genom vår forskning hoppas vi kunna bidra till en mer upplyst debatt och hjälpa beslutsfattare att fatta välgrundade beslut.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström