Optimering av CAR-T cellterapi mot hjärntumörer

Genom att utrusta dem med en så kallad chimär antigenreceptor (CAR) får cellerna förmågan att känna igen och döda cancerceller när de återförs till patienten. Denna metod har redan revolutionerat behandlingen av vissa blodcancerformer, där många patienter idag kan botas.

Utmaningen är dock att CAR-T celler ännu inte fungerar tillfredsställande mot hjärntumörer och andra solida tumörer. En viktig orsak är den speciella mikromiljön i dessa tumörer. Till skillnad från blodcancer, där T-cellerna verkar i blodet och lymfkörtlarna – miljöer där de naturligt aktiveras – måste CAR-T cellerna i solida tumörer arbeta i vävnader där signalerna för aktivering och tillväxt är svaga eller saknas helt.

Effektivare behandlingar av hjärntumörer

Tidigare har Anna Dimbergs och Magnus Essands forskning visat att CAR-T celler kan ta sig till så kallade tertiära lymfoida strukturer (TLS) i närheten av hjärntumörer hos möss. TLS liknar lymfkörtlar och bildas i tumörer på grund av inflammation. Det är särskilt intressant eftersom T-celler i TLS ofta är mycket vitala och viktiga för kroppens immunförsvar mot cancer. Forskarna tror därför att TLS och liknande miljöer kan vara optimala nischer för CAR-T celler.

Målet för projektgruppen, där även Randall Johnson vid Karolinska Institutet ingår, är att noggrant kartlägga CAR-T cellernas miljö i tumörer och identifiera vilka faktorer – som cytokiner, kemokiner, ämnesomsättning och syrenivåer – som gör miljön gynnsam. Med denna kunskap vill forskarna skapa nya CAR-T celler som söker sig till, eller själva skapar, dessa optimala miljöer. Förhoppningen är att detta ska leda till effektivare behandlingar för patienter med hjärntumörer och på sikt även andra solida tumörer.