Nationell infrastruktur inom livsvetenskap
Projekt:
Utbyggnad av den nationella kapaciteten för sekvensering av humana genom, The future of whole genome sequencing in Sweden
Beviljat anslag:
totalt 200 miljoner kronor
Utrustning som ska användas till att kostnadseffektivt kunna studera människans hela arvsmassa, men också till att bekämpa cancer. Det är bland annat till det som forskningsanslaget om 200 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse går.
Joakim Lundeberg, professor i molekylär bioteknik vid KTH och verksam inom ramen för Science for Life Laboratory, är en av de huvudsökande till forskningsanslaget.
– Forskningsanslaget kommer att transformera svensk forskning kring den mänskliga arvsmassan. Man kan säga att vi tidigare bara kunnat titta på det som belyses av en skrivbordslampa, och nu tänder vi samtliga lysrör i rummet. Ja, vi har hittills bara studerat de mänskliga generna. Men de är isolerade öar, och utgör bara cirka en procent av arvsmassan. Nu kan vi studera resten av arvsmassan. Och det finns väldigt många svar att hitta bortanför generna genom att studera hela arvsmassan.
Han fortsätter med att berätta att forskningsanslaget i stora drag ska användas till tre saker. För det första så sker en investering i utrustning för gensekvensering vid namn HiSeqXTen.
– Detta sekvenseringssystem ska användas till att jobba med den mänskliga arvsmassan. Det finns flera olika forskningsområden inom humangenetik där denna utrustning kommer till stor användning. Först och främst handlar det om genetiska sjukdomar, där man med hjälp av detta sekvenseringssystem kan göra framsteg på ett kostnadseffektivt sätt, säger Joakim Lundeberg.
Bekämpa cancer
Han fortsätter med att berätta forskning om den mänskliga arvsmassan kräver säker datorhantering och beräkningskluster, det vill säga datorkraft. Så en del av finansiering kommer att användas till detta. Därtill kommer det att finnas en pott pengar för att anställda svenska forskare.
– Tillsammans bildar detta en möjlighet att slippa exportera stora medicinska projekt till länder som USA. Att vi här i Sverige kan ta hand om genforskningen själva då vi har nationella resurser för det, säger Joakim Lundeberg.
Förutom studier av den svenska arvsmassan så är det stora användningsområdet för HiSeqXTen att bekämpa cancer.
Text KTH
Foto Håkan Lindgren