Tre forskare i vita labbrockar står vid ett bord i ett ljust laboratorium.

Varför drabbas vissa hårdare av typ 2-diabetes?

Projektanslag 2026 Medicin

Två personer kan ha samma diagnos men svara helt olika på behandlingen. Forskarna i projektet ska undersöka varför insulinresistens utvecklas på olika sätt i kroppens vävnader och hur den kunskapen kan bana väg för mer träffsäkra behandlingar av typ 2-diabetes.

Projektanslag 2026

Projekt:
Molecular Architecture of Tissue-Specific Insulin Resistance in Humans

Huvudsökande:
Professor Juleen Zierath
Karolinska Institutet

Medsökande:
Karolinska Institutet
Anna Krook
Niklas Mejhert
Stefano Romeo
Mikael Rydén

Beviljat anslag:
36 000 000 kronor under fem år

Typ 2-diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar. En viktig orsak är insulinresistens, vilket innebär att kroppens celler inte reagerar normalt på hormonet insulin. Då blir det svårare att reglera blodsockret, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem.  

Dagens behandlingar bygger till stor del på antagandet att insulinresistens fungerar på samma sätt hos alla människor. Men forskning visar att så inte är fallet. Lever, muskler och fettvävnad kan utveckla insulinresistens på olika sätt, och de biologiska förändringar som ligger bakom sjukdomen verkar variera mellan olika individer.  

Projektgruppen ska kartlägga insulinresistens på en detaljnivå som tidigare inte varit möjlig. Genom att studera personer med och utan typ 2-diabetes ska forskarna undersöka hur insulinkänsligheten skiljer sig mellan kroppens vävnader. Prover från bland annat muskel- och fettvävnad ska analyseras för att identifiera de molekylära signalvägar som påverkas när insulinets funktion försämras.

En molekylär karta över insulinresistens

En viktig del av arbetet handlar om hur kroppens organ kommunicerar med varandra. Forskargruppen ska undersöka vilka signaler mellan vävnader som bidrar till sjukdomsutvecklingen och vilka som kan hjälpa kroppen att kompensera för störningar i ämnesomsättningen.  

Juleen Zierath

Målet är att skapa den första integrerade molekylära kartan över vävnadsspecifik insulinresistens hos människa. Resultaten kan leda till nya biomarkörer som hjälper vården att identifiera olika former av sjukdomen och på sikt möjliggöra mer individanpassad behandling av typ 2-diabetes.  

Foto: Erik Flyg