I dagens Sverige blomstrar vissa regioner, medan andra har problem med låg tillväxt. Ofta förklaras skillnaderna med industrialiseringens påverkan. Men ekonomhistorikern Kerstin Enflo vid Lunds universitet har visat att den etablerade kunskapen måste revideras.

– I våra studier ser vi regionala klyftor redan före industrialismens genombrott.

Enflo har räknat fram en bruttonationalprodukt, värdet av varor och tjänster, på regional nivå i Sverige. Bland annat används uppgifter från den förmögenhetsskatt som togs ut 1571 för att bekosta Älvsborgs lösen. Enligt fredsavtalet med Danmark måste Sverige erlägga en lösensumma för att återfå Älvsborgs fästning, den enda svenska hamn som då fanns på västkusten.

– Det är en inarbetad metod att räkna fram regionala BNP-serier, och vi ser att Sverige faktiskt var mer regionalt jämlikt på 1500-talet, men att den ekonomiska ojämlikheten sedan ökade under seklerna fram till 1800-talet.

Resultaten antyder att regionala tillväxtmönster började formas under förindustriell tid. En faktor var dåtidens statliga merkantila politik. Bland annat gynnades Stockholm som exporthamn, medan Norrlandskusten hämmades av det så kallade bottniska handelstvånget.

– Även det nyerövrade landskapet Skåne låg länge i rikets periferi.

Stambanan förändrade Sveriges geografi

Men tillväxten regionalt har inte bara styrts av kontrollen över handeln. Även andra statliga beslut har påverkat. Kerstin Enflo har bland annat studerat effekter av järnvägsutbyggnaden på 1800-talet.

– Ett huvudresultat är att vi kan klarlägga att det gick mycket bättre för de städer som fick järnväg.

I mitten av 1800-talet beslutade riksdagen att anlägga statliga stambanor. Uppdraget att planera järnvägsnätet gick till Nils Ericson. Han valde ett okonventionellt grepp, undvek befintliga vägar och sjöleder och drog till stor del rälsen genom obebyggd terräng. Bland annat ville Ericson uppmuntra till nyodling, efter en idé från nybyggarruschens Nordamerika.

Nya stationssamhällen, som Alvesta, växte fram i glesbygden. Men det är egentligen inte den förändringen som Enflo har studerat. Hon har velat komma åt jämförande resultat, vilket är möjligt genom att analysera de städer som redan fanns på 1850-talet, och där den ena staden blev uppkopplad mot stambanan, medan den andra hamnade vid sidan av.

– Ett bra exempel är grannstäderna Skara och Skövde, som 1850 var jämnstora. Men stambanan drogs till Skövde, som idag har nästan tre gånger så många invånare som Skara.

Forskningen visar att stambanan verkligen spelade roll. Städer längs stambanan blev större, mer industriella och fick ett tyngre näringsliv – effekter som fortfarande sitter i mer än 150 år senare. Ett annat exempel är örlogsstaden Karlskrona, som på 1800-talet var Sveriges femte stad. Men dit drogs ingen järnväg.

– Karlskrona hamnade långt efter i utvecklingen. Stambanan förändrade Sveriges geografi, konstaterar Kerstin Enflo.

Drivna individer bakom välstånd

Sverige har blivit ekonomiskt och industriellt framgångsrikt, trots att det är ett glesbefolkat land med små städer. Det väcker frågor om det finns alternativa obeaktade faktorer som genererar tillväxt. Nu vill Kerstin Enflo gräva djupare i historien på individnivå.

– Kanske har man traditionellt överskattat betydelsen av städers urbanisering. I den fortsatta forskningen vill vi se om det är platsens attraktion eller snarare personerna som driver på utvecklingen.

En hypotes är att regioner med en ekonomisk blomstring har haft en inflyttning av entreprenöriella individer, personer med vissa värderingar och specialistkunskaper.

Sverige har en guldgruva av historisk statistik att ösa ur. Forskarna kan bland annat dra nytta av bevarade skattelängder, kyrkbokföring, folkräkningar och bouppteckningar. Materialet kan sammanställas i unika serier ner på individnivå. Från dessa mikrodata kan man sedan avläsa större mönster genom tid och rum.

– Vi tittar bland annat på vilka människor som flyttade in till städerna, varifrån de kom och vad de hade för yrken. Vi tittar även på ovanliga namn, vilket tyder på en vilja att sticka ut och kan användas som ett index för att belysa framåtanda.

I samarbete med datavetare utvecklar Enflo även metoder för maskinell inläsning av handskrivna källor, till exempel Älvsborgs lösen. Det är en teknik som håller på att revolutionera historieforskningen. De databaser som byggs upp blir även tillgängliga för andra forskare, en av projektets sidovinster.

Ett mål är att skapa en ny förståelse av den svenska samhällsutvecklingen. De teorier som byggs upp får också betydelse för att studera regional tillväxt i olika delar av världen.

”Det är fantastiskt att som en yngre forskare få ett långsiktigt anslag som Wallenberg Academy Fellow. Det ger en unik möjlighet att utveckla forskningsfrågor och att skapa en egen forskargrupp, som nu har blivit en plantskola inom ekonomiskhistorisk forskning. Jag önskar att alla unga forskare skulle få samma chans.”

En ambition är också att skriva en populärvetenskaplig bok med den preliminära titeln Hela Sveriges ekonomiska historia. De historiska perspektiven saknas ofta i dagens samhällsdebatt, men är viktiga, säger Kerstin Enflo.

– Genom studier av historien öppnar vi vårt sinne och tar del av andras erfarenheter. Vi får en tankeställare och hjälp att tänka mer långsiktigt, vilket också kan få oss att fatta bättre beslut.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Johan Persson samt Riksarkivet