7 min

Han följer mänsklig intelligens från vaggan till vuxen ålder

Ett världsunikt forskningsprojekt i Uppsala förändrar bilden av det lilla barnets intelligens. Nu är det möjligt att visa hur spädbarn redan vid sex månaders ålder bygger upp kreativt tänkande. Ett mål med forskningen är att ta reda på hur barnets tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Gustaf Gredebäck

Professor i utvecklingspsykologi

Wallenberg Academy Fellow 2012

Lärosäte:
Uppsala universitet

Forskningsområde:
Utvecklingspsykologi. Studerar den sociala och kognitiva utvecklingen hos små barn med avancerad teknik och metoder.

Det är närmast filosofiska frågor som forskarna vid Uppsala Barn- och Babylab tar sikte på: vad bär vi med oss från födseln och hur formas den vuxne individen av erfarenheterna från småbarnsåren? Forskningen ger ny kunskap om hur människans intelligens utvecklas på detaljnivå, berättar Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet.

– Tack vare anslaget Wallenberg Academy Fellow kan vi designa och genomföra experimentella studier för att undersöka små barns utveckling och upplevelser. Vi återkommer regelbundet till barnen för att se vad som händer senare i livet. Ambitionen är att kunna följa dem ända upp i vuxen ålder.

Barnets blick hjälper forskarna

Uppsalaforskarna har utvecklat metoder för att studera hur spädbarn läser av sin omgivning. Bland annat används kameror där man mäter barnets ögonrörelser. Barnets blick avslöjar vad det uppfattar som normalt eller inte, något som hjälper forskarna att studera den intellektuella utvecklingen.

– Spädbarn tolkar hela tiden aktivt sin omgivning. Tar jag en sked med en bit banan och börjar mata mig själv, så kommer barnet att titta på min mun innan bananen når fram. Om jag istället lägger skeden på mitt huvud så uppstår en väldig förvåning. Då kickas nervsystemet igång och pupillerna ökar i storlek eftersom det sker något avvikande sett till barnets erfarenhet, förklarar Gustaf Gredebäck.

Efter flera års studier finns nu robusta resultat som delvis överraskar. Redan de riktigt små spädbarnen använder sig av hypotestestning och formulerar tydliga idéer om vad de tror ska hända härnäst.

– Våra resultat sätter ljuset på det aktiva barnet. Vi kan visa att barnet redan från början är nyfiket och drivet och vill lära sig om världen, vilket är otroligt spännande.

”Anslaget Wallenberg Academy Fellow har varit avgörande för min karriär som forskare. Långsiktigheten och friheten är av enorm betydelse för att kunna genomföra den här sortens vetenskapliga projekt som spänner över många år.”

Ny bild tar form

En ny bild tar form som går på tvärs mot äldre idéer om det passiva barnet som behöver läras. Enligt Gredebäck är det tydligt att barnens egna handlingar när de börjar utforska sig själva leder till en förståelse av världen i stort.

– Barnen lär sig om sig själva, till exempel genom att utforska kroppen med händerna eller munnen. Det närmar sig en abstrakt förståelse som barnen kan använda även när de ska börja förstå andra människor.

Studierna visar att spädbarnet inte bara kan förutsäga en väntad händelseutveckling, utan också kan uppdatera sina förväntningar baserat på ny information.

– Den förmågan kan vi fånga in redan vid sex månaders ålder, vilket ger oss helt ny kunskap om de små barnen. En baby i den åldern har inte ens tagit sina första steg, men sprakar av nyfikenhet inuti.

Tidig social miljö kan påverka i vuxen ålder

Vissa människor är bra på att fånga sociala signaler som vuxna, medan andra har behov av extra stöd och hjälp. Frågan är hur de tidigaste erfarenheterna från den sociala miljön påverkar.

– Vi har börjat undersöka vilka yttre krafter som kan försvåra för barnen, bland annat depression hos föräldrar.

Det lilla barnets sociala och kognitiva utveckling kan påverkas av bristande anknytning och begränsade känslouttryck, vilket kan vara vanligt hos deprimerade föräldrar.

– Vi ser exempel på situationer som inte möjliggör en optimal utveckling, men det är viktigt att komma ihåg att fynden inte gäller alla barn som växer upp i en sådan miljö.

Kulturella skillnader

Även kulturella skillnader kan påverka barnets utveckling, säger Gustaf Gredebäck.

– Våra data tyder på att sårbarheten faktiskt är extra stor i Sverige. Här är små kärnfamiljer vanligare och det förekommer att en förälder är hemma ensam med barnet under långa perioder.

Kontrasten är stor vid en jämförelse med kulturer som domineras av en kollektivistisk familjestruktur med stora sammanboende familjer. Där deltar exempelvis mor- och farföräldrar och äldre syskon i omvårdnaden av de minsta.

– Om en förälder mår dåligt behöver det inte få så stor påverkan på barnet.

Den långt gångna urbaniseringen är en pådrivande faktor i Sverige. Nu ska Uppsalaforskarna fortsätta att studera spädbarnens utveckling globalt kopplat till bland annat urbanisering och fattigdom. De analyserar data från länder som Bhutan och Zimbabwe där urbaniseringsprocessen inte har kommit lika långt.

Dokumentär på Netflix

Forskningen väcker internationellt intresse och på kuppen har Gustaf Gredebäck till och med blivit Netflixstjärna. Ett team bakom den brittisk-amerikanska dokumentärserien ”Det första barnet” spelade in på labbet i Uppsala under flera dagar.

– Det är jättekul, särskilt som många småbarnsföräldrar tittar på serien. De får en möjlighet att reflektera över sitt föräldraskap och vad det är för liten varelse som kommit in i familjen.

De närmaste åren väntas fler resultat som bidrar till en ny bild av det lilla barnet.

– Det blir allt tydligare att spädbarnens inre värld är väldigt rik. Förhoppningsvis kommer vår forskning hjälpa föräldrar att utforma barnens miljö på ett sätt som stärker deras möjlighet att utvecklas till trygga, starka och nyfikna individer.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Mikael Wallerstedt, Mediabruket