I Sverige finns rikliga historiska arkiv. Ändå har det varit svårt att få ett grepp om vad människor arbetade med i det förflutna. Titlar säger inte så mycket om de konkreta arbetsuppgifter som kvinnor och män ägnade sig åt, förklarar Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet.

– Folk kunde bära en titel som skomakare eller borgmästare, men i praktiken sysslade de ofta med helt andra saker. Samma frågeställning finns kvar idag. Jag själv har titeln professor, men det säger egentligen inget om hur mina dagar ser ut.

Målande verbfraser

Ur denna nyfikenhet föddes 2009 projektet ”Gender and Work” under ledning av Maria Ågren. För att komma åt människors arbetsliv på gräsrotsnivå utvecklade forskarna den så kallade verborienterade metoden.

I en databas har forskarna sammanställt över 45 000 verbfraser som målande beskriver sysslor i det förflutna, till exempel ”passa barn” och ”hugga ved”. Citaten kommer framför allt från rättsprotokoll.

– Vi får en helhetsbild av arbetslivet i hela samhället, inte bara för specifika yrkesgrupper eller samhällsklasser, säger Maria Ågren.

Sedan tidigare har det funnits en föreställning om att kvinnor och män levde och verkade i separata sfärer, men den bilden behöver ändras, åtminstone i Sverige.

– Vi hittar både kvinnor och män i alla typer av arbete: kvinnor som arbetar i skogen eller hanterar tunga transporter och män som utför vårdande sysslor.

I projektets första fas studerades perioden 1550–1799 med källmaterial från hela det dåtida Sverige. Ett viktigt fynd var att civilstånd och ålder mer än kön påverkade arbetsuppgifterna. Gifta personer, oavsett kön, hade större tillgång till resurser och kunde bestämma över andras arbetskraft.

I nästa fas låg fokus på en delvis överlappande period, 1720–1880.

– Där täcker vi in tiden ungefär från Karl XII:s död fram till arbetarrörelsens uppkomst, säger Maria Ågren.

I denna etapp kommer källunderlaget från Västerås med omgivande landsbygd och består av domstolsprotokoll och dagböcker, men även församlingsböcker där forskarna kan kontrollera individernas ålder och civilstånd.

Hemmet som arbetsplats

Forskningen visar att både kvinnor och män utförde en betydande del av sitt arbete i hemmet under denna period.

– Vi ser att hemmet var en viktig arbetsplats för båda könen, vilket utmanar vår moderna föreställning om en strikt uppdelning mellan hem och arbete, säger Maria Ågren.

”Det är inte oväntat att den gifta kvinnan hade en annan maktställning än den ogifta kvinnan, men med våra stora textmängder blir mönstret väldigt tydligt och kraften i resultatet var överraskande.”

Arbetet i hemmet var mångsidigt och kunde vara både betalt och obetalt. Kvinnor arbetade oftare i sina egna hem, men utförde också hushållstjänster mot betalning i andras hem. Män tenderade att arbeta mer i andras hem, till exempel som snickare eller målare.

Även under denna period var civilstånd och ålder viktigare faktorer än kön i arbetslivet. Detta mönster fortsatte in på 1800-talet, trots att det växte fram nya borgerliga ideal som begränsade kvinnors offentliga roll.

– Vi ser förvånansvärt få förändringar. Arbetsfördelningen är fortfarande rätt så flexibel. Ibland när det behövs kan män utföra sådana sysslor som man vanligtvis förknippar med kvinnor och vice versa, säger Maria Ågren.

Slår hål på fördomar

Den gängse bilden av den ”instängda kvinnan” tycks vara överdriven, åtminstone när det gäller Sverige. Kanske har tidigare forskning varit för påverkad av 1800-talets idédebatt och litteratur.

– Det kan också bero på att forskningen varit för influerad av det brittiska samhället, som såg annorlunda ut än i Sverige.

Först mot slutet av 1800-talet noterar forskarna en tydligare skillnad på vad kvinnor och män arbetade med. Förändringen kopplas till övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Allt fler människor blev helt eller delvis jordlösa, vilket innebar att de blev mer beroende av inkomster i form av löner.

– Ofta är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska göra vad och vad som passar för kvinnor respektive män, förklarar Maria Ågren. Man ser också i de tidiga fabrikerna att stor vikt läggs vid att man ska hålla isär könen och att de inte ska blandas på arbetsplatsen.

Internationell spridning

Den stora skalan i projektet är ovanlig inom humaniora och har möjliggjorts genom anslaget Wallenberg Scholar. Nu sprids resultaten via böcker och konferenser och den verborienterade metoden har fått ett genombrott.

– Nu vill vi förfina de metoder och begrepp som vi har utvecklat så att de kan användas på material i andra länder.

Tre forskare har rekryterats till projektgruppen för att göra fallstudier i Nordnorge, Polen och Portugal. Studierna är designade för att ge jämförelsematerial, bland annat utifrån aspekter som livegenskapen i Polen, katolicismen i Portugal och den samiska befolkningens levnadsvillkor i norra Norge.

Forskningen ger också perspektiv på nutidens diskussioner om arbetslivets organisation och könsroller.

– Som historiker kan jag inte slå fast ett direkt orsakssamband, men jag tror att det finns intressanta historiska rötter till den mer jämställda och flexibla utveckling som finns i det svenska arbetslivet idag, säger Maria Ågren.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström