Hjärnkraft mot demenssjukdomar, ALS och Parkinson

Allt fler drabbas av demenssjukdomar. I Europa räknar man med sju miljoner demenssjuka, varav närmare 150 000 i Sverige. Årligen insjuknar omkring 25 000 personer i landet. I nätverket Swedish Brain Power har Sveriges främsta hjärnforskare samlats för att med gemensamma krafter utveckla nya läkemedel och behandlingar.

Strategiska satsningar

Swedish Brain Power

Fakta Swedish Brain Power

Är ett nätverk av svenska hjärnforskare för demenssjukdomar, Parkinson och ALS. Gemensamt för de så kallade neurodegenerativa sjukdomarna är att nervceller dör men att det sker på olika ställen i centrala nervsystemet och därmed orsakar olika skador.

Forskningen inom nätverket är organiserad i nio områden: preklinisk forskning, genetisk forskning, forskning om biomarkörer, diagnostik och behandling, epidemiologisk forskning, neuropsykologisk forskning, forskning om omvårdnad och rehabilitering, forskning om hälsoekonomi och primärvård samt etikforskning.

Hemsida:
www.swedishbrainpower.se.

Beviljat anslag:
100 miljoner kronor

Det finns i dag inga läkemedel som botar eller bromsar Alzheimer eller andra demenssjukdomar, däremot finns det preparat som lindrar symtomen. Trots intensiv forskning världen över låter genombrotten vänta på sig. Den senast utvecklade medicinen släpptes så sent som 2002. Sedan dess har man haft förhoppningar på några läkemedelskandidater men de har i slutfasen inte visat sig hålla.

– Trenden inom läkemedelsindustrin är tyvärr att man drar ner på sina satsningar. Det mesta av forskningen sker nu vid universiteten. Det finns många idéer men det är en lång och dyr process att utveckla läkemedel, konstaterar professor Bengt Winblad som är chef för verksamheten.

Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, och en av forskarna inom Swedish Brain Power, leder en av de fåtaliga studierna på en läkemedelskandidat, antikroppsbehandling, som man hoppas ska kunna bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Antikroppen är riktad mot det man tror är grundorsaken till sjukdomsutvecklingen.

– Han hittade en mutation, den så kallade arktiska mutationen, som lett till sjukdom i en familj. Sedan har han utvecklat antikroppar som ges i en stor klinisk studie som nu omfattar 650 patienter, berättar Bengt Winblad.Förhoppningarna är alltid höga, både bland forskare och bland allmänhet när nya läkemedel testas men tyvärr har vi hittills inte fått några positiva prövningsresultat.

Diagnostik, behandling och vård

Swedish Brain Power som är ett nätverk bestående av forskare, inte bara inom demenssjukdomar utan även andra neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och ALS, bildades 2005 med stöd av flera finansiärer. Under åren 2010-2015 fick Swedish Brain Power anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med 100 miljoner kronor under fem år. 

Det övergripande målet är att förbättra den tidiga diagnostiken samt behandlingen och vården av patienter med neurodegenerativa sjukdomar.

Andra mål är att utveckla, testa och utvärdera nya läkemedel och andra nya behandlingar i tidiga sjukdomsstadier samt att behålla en internationellt ledande ställning för svensk neurovetenskap för att kunna attrahera svenskt och internationellt industrisamarbete.

Blivit en förebild

Specialister inom flera forskningsområden som medicin, genetik, vårdforskning, beteendevetenskap, teknik, IT och bildanalys samarbetar.

– Det viktigaste för mig har varit att få olika forskare och forskargrupper att jobba ihop, både laborativa forskare och vårdforskare såväl som exempelvis forskargrupper på Karolinska Institutet och i Göteborg, som alltid tävlat mot varandra. Jag trodde det skulle gå åt skogen men det har mynnat ut i en rad studier och metoder av hög kvalitet, säger Bengt Winblad.

Modellen har visat sig så framgångsrik att det fått flera efterföljare.

– Projektet var unikt när det startade men sedan dess har både Frankrike och Tyskland startat liknade satsningar.

Bengt Winblad ledde under 3,5 år  ett forskningssamarbete inom EU (BIOMARKAPD) om biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar. Biomarkörer kan enkelt förklaras som ämnen som visar på sjukdomsframkallande förändringar eller på mottagligheten för behandling. Projektet var en del av det större europeiska forskningssamarbetet inom The EU Joint Programme – Neurodegenerative Disease Research, JPND. Från Sverige ingick också Swedish Brain Power-forskarna Kaj Blennow i Göteborg och Lennart Minthon i Malmö med sina forskargrupper. 

Många nya resultat

Bland de framgångar som det svenska nätverkets forskare uppnått finns viktiga upptäckter för tidig diagnos av demenssjukdomar. Nya biomarkörer har tagits fram som kan analyseras i ryggmärgsvätska och som speglar vad som händer i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Forskarna har också byggt upp ett flertal databaser, till exempel det svenska demensregistret SveDem. Nya riskgener har hittats för sjukdomarna ALS och frontallobsdemens. Dessutom har nya djurmodeller utvecklats vilka öppnar nya forskningsmöjligheter. Instrument har också utarbetats för att mäta olika faktorer i omvårdnaden och funktionsförmåga hos friska äldre och äldre med kognitiva problem.

Attraktiva för läkemedelsförsök

Forskningen pågår huvudsakligen vid de stora universitetssjukhusen men även vid primärvården i Nordanstig, Hälsingland, och i Linköping.

– Vår avsikt är att täcka hela kedjan från grundforskning till primärvård, berättar Bengt Winblad.

Den ambitionen har också tilltalat många utländska läkemedelsbolag.

– Vi har blivit attraktiva för kliniska prövningar och det är något som i sin tur gynnar forskningen.

De största orsakerna till att en allt större andel av befolkningen drabbas av demenssjukdomar är att vi blir allt äldre.

– Vi har också fått allt bättre diagnosverktyg som gör att vi i dag kan ställa diagnos tidigt. Vi kan fånga personer redan i 30-årsåldern, det sorgliga är att vi ännu inte har några effektiva behandlingar att erbjuda, konstaterar Bengt Winblad.

Text Carina Dahlberg
Bild Magnus Bergström

 

Fakta demenssjukdomar
Drygt 47 miljoner personer i världen beräknas ha en demenssjukdom, antalet nyinsjuknade uppgår årligen till 7,7 miljoner. Sjukdomens samhällskostnader, det vill säga notan för vård och omsorg plus inkomstbortfall för sjuka och anhöriga, beräknas till 604 miljarder dollar per år. (Världshälsoorganisationen, WHO, 2010.)

De vanligaste demenssjukdomarna är:
• Alzheimers sjukdom (60 procent av de demenssjuka i Sverige)
• Vaskulär demens (blodkärlsdemens)
• Frontotemporal demens
• Lewykroppsdemens
• Parkinson med demens
• Huntingtons sjukdom