I projektet ”Cartographies of hospitality” utforskar Wallenberg Academy Fellow Fataneh Farahani vilka processer som sätts i rörelse när man som främling kommer till ett nytt land. I centrum står begreppet hospitality som synliggör den maktrelation som uppstår mellan värden och gästen. Farahani har valt att använda sig av det engelska ordet istället för det svenska, gästfrihet.

– På svenska blir det inte lika analytiskt och fruktbart, men på engelska kan man visa det nära samband som finns i begreppsparet hospitality och hostility, fientlighet. Gästerna måste bete sig på ett speciellt sätt för att värden ”ska öppna sitt hjärta”, annars kan hospitality lätt förvandlas till hostility hos den som har makten och privilegiet att vara värd.

Maktrelation mellan värd och gäst

Inspiration kommer från filosofen Jacques Derrida som mot slutet av sitt liv belyste gästfrihetens etik. Att bjuda in någon över hemmets tröskel innebär för Derrida en gästfrihetens gärning som sätter igång ett etiskt utbyte. Detta utbyte sker inte utan spänningar och låser värden och främlingen/besökaren i olika positioner av hot och sårbarhet.

– Derrida lyfter fram att gästvänlighet förutsätter att värden har erövrat en maktposition, något som också riskerar att styra och kontrollera den som blir mottagen som gäst. Det uppstår en lång rad formella och informella krav på hur en gäst ska bete sig, något som vi förresten ofta hör exempel på i den allmänna debatten om integration.

Att gästfrihet ofta är villkorad med mer eller mindre utmejslade krav är ingen hemlighet. Men det saknas kunskap om hur dessa krav ser ut och hur de påverkar ”gästens” fortsatta tillvaro, gästfriheten.

Fataneh Farahani vill därför ta reda på mer om hur gästfriheten utformas och praktiseras. Konkret sker det genom fältarbete i fyra europeiska städer: Stockholm, Malmö, London och Istanbul.

Det handlar bland annat om att dokumentera arbetet hos civila organisationer och nätverk som stödjer invandrare, asylsökande och papperslösa migranter på lokal nivå. Djupintervjuer med frivilliga hjälparbetare och migranter är en del av datainsamlingen.

– I undersökningen inkluderar vi även religiösa organisationer som kyrkor och moskéer, som har en lång tradition av att hjälpa invandrare och asylsökande.

Migrationskris aktualiserar forskningen

Migrationskrisen har gjort projektet mer aktuellt än någonsin. Sommaren 2015 ökade antalet flyktingar i Europa snabbt. Bilden av den drunknade pojken Alan Kurdi som spolats upp på en strand i Turkiet fick många att inse allvaret och från politiskt håll talades om vikten av öppna gränser. I november 2015 meddelade den svenska regeringen det dramatiska beslutet att införa gränskontroller. Sverige hade inte sedan andra världskriget tagit emot så många flyktingar som under hösten 2015. Den snabba händelseutvecklingen fick Farahani att lägga om fokus i projektet.

– Från början var tanken en jämförande analys mellan Stockholm, London och Sydney med fokus på de olika politiska och sociala kontexterna och den historiska bakgrunden med brittiskt kolonialvälde och förnekande av ursprungsbefolkningars rättigheter, som i Australien, och den svenska synen på sig själv som exceptionell och en ”humanitär stormakt”.

Med den nya designen av projektet blir det även nödvändigt att dokumentera de politiska händelserna och hur de påverkar varandra, förklarar Fataneh Farahani.

– Turkiet används som en gatekeeper för Europa och vi kan inte förstå vad som händer i Europa utan att ta hänsyn till utvecklingen i Turkiet. Därtill ser vi förändringar som situationen post-Brexit i Storbritannien, situationen efter kuppförsöket i Turkiet och införandet av strängare asylregler i Sverige.

I framtiden kan forskningen bidra till att nyansera den vetenskapliga debatten samt politiska beslut i frågor som rör integration, immigration och mångkulturalism.

”Utnämningen är ett stort erkännande för mig som forskare. Eftersom många Fellows är naturvetare känns det litet speciellt att bli utvald som forskare i humaniora. Att få fem års finansierad forskningstid är ett privilegium och innebär förhoppningsvis att jag kan skapa ett resurs- och forskningscenter om migration.”

Lämnade Iran för Sverige

Fataneh Farahani har själv flyktingbakgrund och kom från Iran till Sverige på 1980-talet. Hon har dessutom bott och verkat som forskare i Australien och Kanada och drar nytta av sina erfarenheter i forskningen. I doktorsavhandlingen gjorde hon djupintervjuer om sexualitet med kvinnor som kommit till Sverige från Iran. Hon har också forskat om konstruktioner av maskulinitet hos iranska män i London, Sydney och Stockholm.

Som en röd tråd genom forskningen urskiljer Farahani begreppet ”hemma”.

– Det är en fråga som har drivit mig: när kan man kalla en plats hemma? Steg för steg har det lett fram till att fundera över vad som händer när den som har ett hem bjuder in de andra: vilka maktrelationer skapas och hur ska gästen bete sig för att den gästfria värden ska öppna sina dörrar? Genom att problematisera dikotomin ”värd” och ”gäst” är jag också intresserad av om ”gäst” någonsin kan förvandlas till ”värd” och vilka hierarkier som uppstår bland gäster beroende på hur länge de har bott på en plats eller var de kommer ifrån.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström